Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En storhetstid för konst och konsthantverk. Av Rune Norberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kyrkorna i Linköping,
Uppsala och Skara. De
allmänna kännetecknen
äro, att murarna bli
mycket högre, de få »gotisk
resning», och att valvens
och fönstrens bågar bli
spetsiga. Alla detaljer
sträva uppåt och alla
byggnadens konstruktiva
och smyckande delar i
samma riktning.
Den äldre domkyrkan
i Linköping befinnes snart
för liten, och på
1230-talet påbörjas en
ombyggnad, som skulle räcka i
flera hundra år. De första
planerna och
utformningen av väggarna med rund-
och spetsbågiga arkatur
över stenbänkar antyda,
att engelska — kanske
också westfaliska —
byggmästare ha verkat där,
men efter några årtionden
synes dessa ha avlösts av
gotlänningar. Det ljusa,
höga koret, som bidrager
till att här skapa en av våra vackraste kyrkoinleriörer, utbyggdes först ett
hundratal år senare av mäster Gierlac från Köln och fullbordades först
omkring 1500 av Adam van Düren. Trots alla skiljaktiga inflytanden ocb den
långa byggnadstiden är resultatet enhetligt och karaktären svensk. Skara
domkyrka fick sitt kor ombyggt i tidigt gotiska former vid 1200-lalets mitt
och långhuset i en synnerligen rik fransk stil omkring år 1300 (vid
1800-talets slut restaurerad i en »alltför gotisk» stil).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>