Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En storhetstid för konst och konsthantverk. Av Rune Norberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STENHUGGARKONST. DOPFUNTSKULPTUR.
Konsten att skulptera i sten var under hednatiden tämligen okänd i
Sverige. De talrika runstenarna ha ju i de allra flesta fall tillkommit genom
en helt annan teknik, genom ristning. Endast på Gotland hade man i de
figurrika bildstenarna en grupp av konstverk, som i tekniskt hänseende
närmast kan betraktas som låg relief. Det är också just på Gotland, som
den rikaste och originellaste stenskulpturen under medeltiden framträder.
1100-talet är för denna konstart hos oss en verklig storhetstid, men endast
i vissa delar av landet, där tillgången på lämpligt material (sandsten och
kalksten) utgjorde den naturliga förutsättningen. De områden, som närmast
kunna komma i fråga, äro Gotland, Skåne och Västergötland, ehuru
visserligen goda stenskulpturer från denna tid finnas både i Småland,
Östergötland och Södermanland.
En av de originellaste
svenska konstnärer, vi
känna till från
medeltiden, är gotlänningen
Heg-wald, som med stark
fantasi och drastisk
uttrycksfullhet skulpterat
dopfuntar och andra ting.
Inhemska flätverk och
drak-motiv ha här
sammansmälts med nya, kristna
motiv, men helheten är
knappast tänkbar utan en
levande hednisk tradition.
Betecknande för
livsuppfattningen under denna
brytningstid (1100-talet)
äro motiven. Vid sidan
av scener ur bibeln
förekomma nästan
undantagslöst på funtarnas fotparti
kampscener eller
odjurs-huvuden, som gapa över
De medeltida dopfuntarna äro påfallande stora —
formatet sammanhänger med det medeltida sättet för
dophandlingens utförande: dopkandidaten sänktes ner i den
vattenfglida funten — »dopets bad» var en bokstavlig
verklighet (och naturligtvis samtidigt en mycket allvarlig
hälsofara för den nyfödde: tre gånger doppades han,
helt naken, ner i dopvattnet i den endast av vaxljuslågor
och böner uppvärmda kyrkan). — Denna bild av ett
barndop återfinnes a taket till Södra Råda kyrka i
Värmland och är signerad 149b av målaren Amund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
