Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studier och lärdom. Krönikor och folkvisor. Av Bror Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSALA UNIVERSITET.
Redan på kyrkomötet i Konstanz hade de svenska sändebuden i
uppdrag att från Tyskland hemföra några lärda män, som kunde anställas vid
Uppsala skola, så att svenska studenter ej längre skulle behöva besöka
utländska högskolor. Under de följande åren synes försök ha gjorts, att Sverige
skulle erhålla ett studium generale eller privilegiatum, som var det
medeltida namnet på högskola. 1438 beslöt det svenska rådet, att den tionde, som
förut varit anslagen till Enköpings hospital, skulle anslås till en magister
Andreas Bondonis — han hade blivit magister i Wien — för att han årligen
skulle föreläsa vid Uppsala domkyrka, »som en mester in studiis
privile-giatis pleghiar at göra». Fyra år senare lyckades Erik av Pommern av
påven utverka tillstånd att upprätta en högskola, men detta tillstånd blev
aldrig utnyttjat. Men beslutet bekräftades högtidligen av Kristoffer vid hans
tronbestigning genom ett kungligt brev av 1444. Något närmare om Andreas
Bondonis’ verksamhet känner man icke, och den har sannolikt varit av kort
varaktighet; i varje fall har den upphört före 1444.
Närmaste anledning till att man från svensk sida gjorde allvar av planen
att på 1470-talet upprätta ett svenskt universitet torde ha varit Kristian I:s
tanke på ett universitet i Köpenhamn — ett sådant kom också till stånd
1479. Den drivande kraften var i Sverige ärkebiskop Jakob Ulfsson.
Sannolikt 1475 lät Jakob Ulfsson ett allmänt svenskt kyrkomöte i Arboga
uttala sig för att ett studium generale upprättades, till båtnad för landet och
kyrkan. Man skyndade sig att i kyrkans och riksrådets namn avfärda en
kurir — det blev en av Uppsalakapitlets kaniker, doktor Ragvaldus
Inge-mundsson — för att inhämta påvens bifall. Den påvliga bullan utfärdades
den 27 februari 1477. Enligt denna skulle ett studium generale upprättas i
Uppsala efter mönster av universitetet i Bologna, och den nya högskolan
skulle tilldelas samma rättigheter och friheter som detta. Den närmare
motiveringen från svensk sida till universitetets upprättande ges i den
kungörelse, som Jakob Ulfsson utfärdade den 2 juli 1477: inom den svenska
kyrkoprovinsen hade endast få kunnat förskaffa sig den högsta
vetenskapliga utbildningen, de vanliga studieresorna voro icke utan sina personliga
vådor, och det var angeläget, att Sverige som den katolska kristenhetens
yttersta utpost bevarade sin tro ren och fast. Strax efter det den påvliga
bullan anlänt till Sverige, utfärdade Jakob Ulfsson jämte medbiskopar samt
Sten Sture och 23 världsliga råd det ännu bevarade privilegiebrevet, enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
