Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landskapslagar och rikslagstiftning. Av H. Munktell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dylik strävan, en dylik tendens just är landskapslagarnas upptecknande.
Med detta svar är emellertid frågan ingalunda löst, utan det gäller ju
fastmera att förklara, varför en dylik kodifikationstendens gör sig gällande.
LANDSKAPSLAGAR.
Bland de orsaker, vilka särskilt spelat roll vid landskapslagarnas
upptecknande, skola här ett par nämnas. Den ena är, att med den i allt
livligare tempo pågående allmänna samhällsutvecklingen började rättsstoffet
antaga ett omfång, som gjorde, att det blev praktiskt sett omöjligt för en
enda man att med minnet behärska detsamma; det mänskliga minnets
ofullkomlighet är för övrigt ett tema, som ofta möter i medeltida urkunder.
1 brist på auktoritativa, skriftliga uppteckningar måste man då lätt få en
känsla av rättsosäkerhet och rättsovisshet. Detta blev så mycket mera
förhållandet, som stora nyheter införts i den gamla folkliga rätten genom den
kungliga och kyrkliga lagstiftning, vilken nedan skall behandlas. Det blev
även av betydelse, att man inom kyrkan sedan länge var van att röra sig
med skrift på ett helt annat sätt än inom det gamla primitiva svenska
bondesamhället.
Beträffande den äldsta landskapslagens (Äldre Västgötalagen)
upptecknande torde man dessutom möjligen ha att räkna med ett utländskt,
närmare bestämt norskt, inflytande. Denna uppteckning har sannolikt
verkställts av lagman Eskil Magnusson, en äldre broder till Birger jarl. I Norge
funnos redan skriftliga rättsuppteckningar, och lagman Eskil hade bl. a.
genom sitt giftermål intima norska förbindelser.
Man skiljer i allmänhet de svenska landskapslagarna efter kriteriet
huruvida de kunna betecknas som rättsböcker eller lagböcker. Vad innebär
då denna indelning? Med beteckningen lagbok avses, att den ifrågavarande
uppteckningen har mera så att säga officiell karaktär. Den har tillkommit
som resultat av en kunglig kommissions arbete, och den har erhållit
kunglig stadfästelse. Med en rättsbok avses däremot en uppteckning av den
gällande rätten, som ej har denna officiella prägel; den har nedskrivits av
någon Iagkunnig man, t. ex. en lagman, för praktiskt bruk och för bättre
minnes skull. Denna systematik är emellertid av modernt datum, och under
medeltiden var med all sannolikhet en sådan skillnad ej så skarpt
framträdande.
Från helt annan synpunkt indelar man däremot landskapslagarna i Göta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
