Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landskapslagar och rikslagstiftning. Av H. Munktell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Således nämnas Norrmalm och Södermalm. Men även utan dessa bevis är
det klart, att lagen måste ha gällt för en relativt stor stad: sålunda talas
om flera borgmästare, och likaså måste rådmännens antal ha varit mycket
stort. Emellertid har lagen, enligt vad som även framgår av dess innehåll,
också varit gällande för Lödöse och enligt en upplysning från 1349 också
för Jönköping. Att en stadsrätt på detta sätt kunde gälla för flera städer
motverkade i viss mån den olikhet i skilda städers rättsbildning, som ovan
antytts. Denna stadsrätt var emellertid med säkerhet ej den enda, som
funnits. Vi ha nämligen bevarade några rester av en särskild stadsrätt för
den fordom betydande staden Söderköping. Utom denna, vilken
otvivelaktigt stod Östgötalagen nära, torde även ha funnits en stadsrätt i
Västmanland.
Om fastlandets stadsrätter stodo nnder relativt starkt utländskt, särskilt
hanseatiskt, inflytande, så är detta än mera förhållandet med Visby
stadslag. Särskilt är här ett inflytande märkbart från Liibecks och Hamburgs
stadsrätter. Ursprungligen torde såväl en svensk som en tysk version ha
funnits, varav dock endast den senare är bevarad till nutiden.
DE ALLMÄNNA LAGARNA.
Småningom försiggår under medeltiden en utveckling i rättsutjämnande
riktning mellan de olika landskapen; denna utveckling leder vid mitten av
1300-talet till tillkomsten av en gemensam Landslag och en likaså
gemensam Stadslag för hela Sverige. Orsakerna till detta märkliga och
synnerligen betydelsefulla förhållande äro mångahanda. Först kan nämnas, att
liksom möjligen ett inflytande från Norge låter spåra sig vid de första
landskapslagarnas upptecknande, så är måhända detsamma förhållandet vid
Landslagens tillkomst. I Norge hade nämligen en för hela landet gemensam
lag utarbetats under konung Magnus Lagabötes regering. (Möjligt är f. ö.,
att denna lagstiftning spelat roll även för Upplandslagens tillkomst.) Men
de väsentliga orsakerna ligga djupare. De intressen, vilka företräddes av
de mäktigaste makterna i samhället — konung, kyrka och aristokrati —
verkade ofta i hög grad i rättsförenhetligande riktning. Beträffande
konungamakten är det utan vidare klart, att densamma i en gemensam lag
måste se ett kraftigt vapen för att främja rikets fortgående politiska
sammansmältning. Såväl den kyrkliga som den världsliga aristokratien hade
bl. a. på jordrättens område erfarit olägenheterna av det splittrade rätts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
