- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 2. Den medeltida kulturen /
269

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landskapslagar och rikslagstiftning. Av H. Munktell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Av de dödsstraff, som i vart land kommo i fråga, voro väl dessa bägge vanligast.
Hängning var ljuvars normala straff; förövarna av mindre skamliga, grova brott gingo sitt öde
till mötes under skarprättarens svärd eller bila. — Miniatyrer i Kungliga bibliotekets
Landslagshandskrift från H30-talet.

att konungen utfärdade särskilda stadgor, ibland med, ibland utan
stormännens bifall. Man kan säga, att dessa stadgor sönderfalla i två grupper.
Uen ena gruppen vänder sig mot seder och bruk av äldre ursprung, vilka
ännu kvarleva i vissa landsändar. Ett exempel härpå är den s. k.
Skara-stadgan av 1335, vilken bl. a. vänder sig mot den i Västergötland ännu
kvarlevande träldomen. Den andra gruppen av stadgor hänför sig däremot
till stadganden, som voro avsedda att gälla hela riket. Elt exempel på denna
typ är den s. k. Uppsalastadgan av 1344, vilken gav betydelsefulla regler
på processrättens område. Genom båda dessa typer av stadgor utövades
ett verksamt inflytande i rättsförenhetligande riktning. Delvis kunna de
betraktas som förarbeten till Landslagen, vilken även Iill stor del upptog
deras stadganden.

Även är att nämna, all konungen utövade en ganska betydelsefull
speciallagstiftning i form av s. k. gårdsrätter. Dessa gällde närmast konungens
egentliga omgivning, hovet och krigsmakten. Den äldsta kända gårdsrätten
härrör från Magnus Erikssons tid; i allmänhet utfärdade varje konung sin
egen gårdsrätt med giltighet under hans livstid. Trots sin i princip speciella
karaktär kommo gårdsrätterna på många sätt att även påverka den
allmänna utvecklingen, bl. a. på process- och straffrättens områden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:02:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/2/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free