Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbruket under medeltiden. Av Manne Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
odling varit, desto grundligare ha
alla spår av äldre generationers
arbete och strävan plånats ut.
Direkta källor till kunskapen om
äldre tiders jordbruksförhållanden
flyta därför sparsamt i vårt land.
Andra fornfynd än åkrarna själva
kunna emellertid ge värdefulla
upplysningar om bebyggelsens art och
omfattning i äldre tider. Så ha de
undersökningar om jordens
fosfathalt, som systematiskt gjorts inom
vissa delar av Skåne av O.
Arrhenius, visat, att denna är särskilt
hög invid säkert påvisade
stenåldersboplatser. Denna metod har
således givit värdefulla
upplysningar om bosättningens ålder, och den
visar därjämte, att den äldsta
bebyggelsen ofta återfinnes på samma
platser, där ännu 1700-talets byar
hade sin tomtmark. Medeltidens och
nutidens byar inom de delar av
landet, där jordbruket redan under
sten- och bronsålder tagit sin
början, ligga således i ett stort antal
fall på samma platser, som människor först tagit i bruk för detta ändamål.
 |
| Byar i södra delen av landskapet Västerbotten omkring 1540. Kartan visar bebyggelsetätheten i nordkanten av det odlade området kring medeltidens början; inprickade äro de skattelagda byar, som äro upptagna i Gustav Vasas jordebok för Västerbotten 1543. För orienteringens skull äro samtliga nuvarande kyrkplatser markerade. — Efter »Svenska Turistföreningens årsskrift», 1937. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
