Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städer och köpenskap i medeltidens Sverige. Av Adolf Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ursprungligen varit kombinerade med hedniska kultfester. 1 städernas
pri-vilegieurkunder stadfästas ofta deras olika marknader, stundom inrättas
även nya sådana för att stimulera deras handel. I regel skulle marknader
endast få förekomma i städer, men detta hindrade icke, att dylika uppstodo
vid kyrkor och offerkällor på landsbygden. Marknaderna stodo vanligen
öppna för vem som helst att besöka, såväl för inhemska köpmän och för
främmande »gäster» som för allmogen. En del av köpstämmorna i
Mälardalens städer — Distingen i Uppsala, »Tjugondedagsmarknaden» i
Enköping, »Samtinget» i Strängnäs och »Morsmässan» i Västerås — hade tidvis
karaktär av allmänt besökta »riksmarknader», medan de i
Götalandskapen voro mera lokalt besökta, t. ex. Sigfridsmässan i Växjö. De förnämsta
marknaderna höllos om vintern och om hösten. Om vintern kunde man
nämligen lättare taga sig fram till städerna från mera avlägsna bygder tack
vare gott slädföre och de kortare »vintervägarna», som gingo över tillfrusna
sjöar, vattendrag och mossar. På hösten åter hade bönderna mera varor
att försälja, framför allt ville de då avyttra hästar och nötkreatur och i
stället tillbyta sig nödvändighetsvaror som salt, humle, järnkram, tyger m. m.
I de svenska småstädernas liv inneburo dessa marknader kulminationen
av handelsutbytet. Det myllrade av folk på gator och torg under några få
dagar. Bönderna reste in till staden med jordbruksprodukter, skinnvaror
och hemslöjdsalster och trängdes kring köpmännens och hantverkarnas
stånd och gatubodar. Från Stockholm, Lödöse, Kalmar eller Söderköping
anlände köpmän med främmande varor, som de utbytte mot sådana, som
kunde utskeppas till Visby och Lubeck. När »marknadsfriden» gått ut
skingrades alla dessa gäster från när och fjärran och vardagens slilla lugn
vidtog åter tills det stundade ett nytt köpting på orten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
