Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkliv och folktro. Av Ragnar Blomqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som var stämd till tinget och skulle dömas av herr Hans, steg upp på
stugans tak och med sin kniv skar ett litet hål i fönstret samt genom
detta hål sköt herr Hans med en pil, så att han dog inom en timma.
Denne riddare bodde således i en ryggåsstuga med fönstret i taket, och
fönstret var tydligen icke försett med glas utan med en hinna, eftersom
det kunde skäras med en kniv. Förutom stugan är det framförallt den
med svalgång försedda loftboden, »höganloftet», som spelar en roll
såsom bostadshus. I samma gård kunde finnas mer än en loftbod. 1 dess
övre våning var frustugan, jungfruburen eller också husbondefolkets
sovrum. Byggnaden kallas ibland sommarloft, och det är möjligt att den
endast varit bebodd sommartid och att man om vintern trängt ihop sig i
hus, som hade vad loftboden gemenligen synes ha saknat, nämligen
eldstad. Liksom i bondgårdarna voro således även i adelsgårdarna
ryggåsstugan och loftboden länge de enda hustyper, som nyttjades för
bostadsändamål.
Efterhand kom emellertid den svenska stormansklassen att stifta
bekantskap med de bostadsformer, som voro vanliga bland feodaladeln ute
i Europa, och det ena »fasta huset» efter det andra reste sig såsom en
symbol för ägarens makt och anspråk, murat av sten och med skyddat läge
och befästningsanordningar efter tidens fortifikatoriska krav. Till
stormännen bör även räknas biskoparna, däremot fanns det ett brett skikt av
enklare adel, som långt fram i nyare tid fortfarande bebodde trähus. Bland
äldre fasta hus kunna nämnas Lundabiskoparnas Åhus från omkring 1200
och Torgil Knutssons Aranäs från 1200-talet, men det är framför allt under
medeltidens sista århundrade, som de fasta husen i större utsträckning
göra sig gällande. Vi kunna såsom exempel taga biskopsborgen i
Linköping och riddarborgen Glimmingehus, den förra representerande en äldre
och den senare en yngre anläggningsform. Linköpingsborgen — från
1400-talet — bestod av en mindre rektangulär byggnad i två våningar med
bagarstuga i den undre och biskopens bostadsrum i den övre våningen,
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Vid medeltidens början voro endast ett fåtal former
av keramiska brukskärl kända i de svenska hushållen, men under periodens gång infördes
den ena nya typen efter den andra. Kannor, motsvarande vår tids tillbringare, med
handtag och tut, kommo i bruk här under 1200-talet. De voro dels av svartbränt, dels av
rödbränt lergods, i senare fallet, såsom å bilden, med utsidan överdragen av en ojämnt
fluten glasyr, som därmed för första gången uppträder i vårt land. — Kannan är funnen
i Lund. Kulturhistoriska museet, Lund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
