Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkliv och folktro. Av Ragnar Blomqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hålla sig med vapen, och gillenas
årligen återkommande
papegoje-skjutningar med pil och båge torde
från början ha varit avsedda som
vapenövningar.
Med vapen av de nämnda
slagen voro de svenska
allmogeupp-båden utrustade ännu under Gustav
Vasas befrielsekamp. Men
krigskonsten utvecklades under
medeltiden i många avseenden, och
denna utveckling återverkade även på
Sverige; förhållandena här framstå
dock såsom skäligen enkla i
jämförelse med tidens ledande länder.
Riddarväsendet fick i Sverige icke
samma rika utveckling som på
kontinenten, men man försummade icke
att så vitt möjligt tillgodogöra sig
framstegen där. En motsvarighet
till kontinentens av feodaladel sammansatta
ryttarhärar sökte man åstadkomma genom
rusttjänsten, första gången nämnd i Alsnö
stadga av år 1279, i vilken Magnus
Ladulås bestämde, att »alla de män, som med
häst tjäna» skulle njuta skattefrihet (jfr
ovan sid. 22). Rusttjänsten gav upphov
till det privilegierade adelsståndet, och det
var detta som i första hand tillägnade sig
utlandets nyheter i fråga om beväpning.
Ryttarhärarnas framgångar berodde
mindre på deras egen effektivitet än på
den alltför bristfälliga utbildningen hos
medeltidens fotfolkstrupper, så länge
dessa övervägande utgjordes av uppbådade
män. När dessa vid medeltidens slut
började ersättas med välövade yrkessoldater,
Hjälmlcrossaren hade ett taggigt
huvud av järn eller brons på ett
halv-meterlångt träskaft. Den var ett
ryttarevapen. — Kulturhistoriska
museet, Lund.
Ett vanligt vapen under medeltiden var
spikklubban eller morgonstjärnan, som här ses i
händerna på den sårade riddaren till vänster.
Mannen bredvid honom bär ett annat fruktat
vapen, en metallkula, som i ett par långa
remmar hänger vid ett träskaft. Bilden
föreställer den helige Olofs martyrdöd. — Målning
från lAOO-talets slut i Odensala kyrka,
Uppland. Jfr även bilden å sid. UÖ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
