- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 2. Den medeltida kulturen /
380

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkliv och folktro. Av Ragnar Blomqvist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sköld, s. k. tars, från omkring år 1500, med
riddaren Karl Larsson Björnlårs vapen.
Urtagningen i ena sidan är avsedd för lansen.
Har fordon hängt i Sigtuna Maria kyrka, nu
i Statens historiska museum.

Ryttarens sporrar kunde under medeltidens
senare del ibland ha denna överdrivna långd.
T rissans långa och spetsiga taggar
motiverades av att hästen var klädd i schabrak.
Dessa sporrar åro liksom saladen å föregående
sida under Erik XlV.s tid rövade från
Trondheims domkyrka. — Statens historiska museum.

Riddarens viktigaste
anfallsvapen voro svärdet och lansen. Med
lansen fälld red han över
motståndaren, och om denne lyckades
parera anloppet eller om lansen bröts,
tog han till svärdet. Under äldre
medeltiden voro svärden av samma
typ som de gamla vikingasvärden,
alltså tämligen korta och breda, och
användes uteslutande för hugg, men
då rustningsskyddet blev effektivare
började man under 1300-talet
förfärdiga längre och mycket spetsiga
klingor, avsedda att kunna stickas
genom rustningens fogar. Hade
motståndaren försatts ur stridbart
skick, tilldelades han nådestöten
med en spetsig dolk, vilken som
ett nödvändigt tillbehör hängde vid
bältet eller i en knapp i
bröstharnesket.

Andra effektiva anfallsvapen i
riddarliärarna voro stridsklubban
och stridshammaren, båda vapen
med urgamla anor. Den förra
utgjordes först av en tung kula på
ett halvmeterlångt skaft, men under
1300-talet började man förse kulan
med taggar, och den vanliga
benämningen på vapnet blev då
hjälm-krossare (se sid. 376).

Av skjutvapen var den enkla
handbågen urgammal och
användes under hela medeltiden. Som
ovan nämnts var den påbjuden för
de ledungspliktiga. Armborstet eller
låsbågen var känd här redan under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:02:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/2/0470.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free