Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkliv och folktro. Av Ragnar Blomqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man var under medeltiden mycket noga med att varje syssla och varje arbete utfördes
på rätt tid; kalendern var i de flesta viktiga ting rättesnöret för människans arbetsliv.
Vanliga i konsten voro s. k. månadsbilder, i vilka arbetsårets skiftande sysselsättningar
på åker och äng, i skog och mark, i brygghus och slaktbod passera revy. Här ovan två
sådana månadsbilder från korstolarna i Lunds domkyrka (1300-talets mitt); till vänster
juni med en bild av (hö)skörden, till höger november med en framställning av svinslakten.
fastan gjordes natten till den 13 december i Västsverige ell avbrott, då
man åt till övermått (den nu s. k. »Lussenatten»). Den 21 december var
aposteln Tomas dag, då landborna, d. v. s. arrendatorerna, erlade sina
arrendeavgifter. Sedan kom julen med dess många urgamla sedvänjor
samt S:t Staffans dag, då hästarna skulle motioneras, och därefter var
man färdig att med mycket festande möta det nya året. Julen slutade den
13 januari och sedan hade man till septuagesimasöndagen, då fastan
började, en tids lugn, upptagen av vardagliga angelägenheter, varvid bl. a.
landskapstingen samlades.
Så framskred året med fastedagar, kyrkliga bemärkelsedagar av olika
slag och arbetsdagar. Här skola vi endast nämna de viktigaste
märkesdagarna. Våren började på Petrus dag den 22 februari. Vid S:l Tiburtii
dag den 14 april inföll sommarnatten, d. v. s. härifrån räknades det gamla
sommarhalvåret och därefter började jordarbetet på allvar. Under våren
firades i jordbruksbygderna den avslutade sådden med majgillen och
upptåg, medan man i skogsbygderna tände upp eldar för att skrämma bort
varg och björn från boskapen. Dessa sedvänjor kommo efterhand att
samlas till natten före maj månads första dag. Den 18 maj var en viktig
helgdag; då firades nämligen landets skyddshelgon S:t Erik. S:t Urbans dag
den 25 maj inledde sommaren; »Urbanus, Vilhelmina och Beda skola
sommaren leda» hette det i den senare s. k. Bondepraktikan. Midsommarafton
var samma viktiga festkväll som den alltjämt är. I södra och mellersta
Sverige började skördetiden på S:t Olofs dag den 29 juli och varade till
Sv. folket genom tiderna II. — 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
