Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkliv och folktro. Av Ragnar Blomqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dessa föreställningar voro till stor del frukten av lärda katolska
teologers spekulationer, och ha beträffande sill ursprung ingenting att göra med
svensk folktro. Det synes också först ha varit mot medeltidens slut, som
tron på den kristne djävulen blev riktigt allmän i Sverige. Från denna tid
stamma nämligen de förnämsta vittnesbörden om dess förekomst —
djävuls- och helvetesframställningarna i kyrkornas valvmålningar. Dessa
bilder äro tillkomna under stark påverkan från Tyskland, där djävulstron var
synnerligen rikt utvecklad, och det är troligen först tack vare dessa
målningar och likartade samtida bilder samt prästers och munkars utläggningar
därtill, som djävulstron trängt riktigt på djupet bland gemene man i Sverige.
(Det förtjänar även att nämnas, att den första på svenska språket tryckta
boken, som utkom år 1495, bar titeln »Aff dyäfwlsens frästilse».) Därvid
var det helt naturligt, att trollkarlar och »trollkonor» kommo att
betecknas som djävulens särskilda skyddslingar. Häxtron fick ej minst efter
reformationen en ödesdiger utbredning, och dess hemska yttringar,
häxprocesserna, skola behandlas i ett följande band av detta verk.
Under medeltidens sista tid målades i våra kyrkor måjiga drastiska framställningar av
den yttersta domen. Här ses hur djävulen föser en skara syndare ned i helvetets gap
samtidigt som han med svansen söker öka skuldbördan för en människosjäl, som
befinner sig i vågskålen. — Väggmålning från år 1494 i Södra Råda kyrka, Värmland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
