Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk bebyggelse östanhavs. Av Eirik Hornborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beredde utrymme nog inom de existerande bygdernas gränser, riktades dels
mot landets egna ödeskogar, dels mot avlägsnare obygder, främst i Norrland.
Vad Folkungatiden beträffar, kan den i viss mån dokumentariskt bevisas.
SVENSKARNA FÅ FAST FOT I FINLAND.
Den medeltida utflyttnings- och nyodlingsrörelsen blev icke blott av
betydelse för det nutida Sverige; den gav även upphov åt en svensk
bosättning, som sedermera till följd av historiska händelser kom att ligga
utanför det svenska rikets gränser. Men det är att märka, att när
kolonister från Sverige slogo sig ned på det nuvarande Finlands kuster, skilde
sig denna kolonisation på intet sätt rent principiellt från kolonisationen i
Norrland: i båda fallen bröto utvandrarna bygd i ödemarker, vilka
betraktades såsom liggande under den svenska kronans domvärjo. Det var
alltså ingen utvandring, politiskt sett, endast en inrikes kolonisation.
En parentes är här av nöden: svenskbygderna i det nuvarande Finland
härstamma med säkerhet delvis från en tidigare period. Åland var redan
under vikingatiden ett svenskt område, kulturellt och (med till visshet
gränsande sannolikhet) också politiskt nära förbundet med Uppland, och även
annorstädes i de sydvästligaste kust- och skärgårdsnejderna kunna små
svenska bygder till äventyrs ha existerat — eventuellt lämningar av den
skandinaviska befolkning, som enligt arkeologiens vittnesbörd under
folk-vandringstiden bör ha levat bland de från landet söder om Finska viken
invandrade och fortfarande under hela tidevarvet invandrande finnarna —,
men det kan icke arkeologiskt påvisas. I varje händelse tyder det torftiga
urkundsmaterialet i förening med vissa andra omständigheter på att
Finlands svenska bygder i huvudsak leda sitt upphov från en
utflyttnings-rörelse, som var samtidig med korstågen och utan tvivel stod i
sammanhang med dem.
En kolonisation sådan som den ifrågavarande var — åtminstone
mångenstädes och i viss mån — i behov av statsmaktens stöd. De äldre bygdernas
folk motsatte sig säkerligen ofta, att nybyggare i större antal slogo sig ned
i öde skogsmarker, vilka av ålder hade betraktats såsom bygdernas
samfällda utmarker och även nyttjats för jakt och fiske. Detta hinder bortföll
först, då den ekonomiska utvecklingen hade gjort långväga jakt- och
fiskefärder obehövliga eller direkt hinderliga för näringslivet. Vad Finland
beträffar måste man dessutom räkna med en viss avoghet hos de nyomvända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
