Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige under riksbyggmästaren och hans söner. Av Ingvar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mankallat sedan räfsten med Västgötaupproret. Tonen i hans brev till
allmogen har vid denna tid en lugn självklarhet, som ger uttryck åt hans
uppfattning av sin ställning. »Vi hälse eder älskelige dannemän alle,
andlige och världslige, friborne frälsesmän, prästmän och menige allmoge»,
skriver han till menigheten vid Eriksmässomarknaden i Uppsala år 1534.
»Käre vänner, vi betacke eder ganske kärligen och gärna för all välvillighet,
huldskap, troskap och manskap, som I oss städse bevist hava, vilket vi eder
alltid till det bästa betänka vele»; och han säger sig ej tvivla, »att I gode
män ju bliva det fast och obrottsligen hållandes, så härefter som hittills».
Han manar de församlade att vända sig till hans ställföreträdare vid mötet
med de ärenden de ha. Och om något förekommer, som ej kan avgöras av
dem, »då må de, som sådana klagomål hava, komma till oss . . ., så vele
vi gärna låta dem vederfaras det som rätt och skäl är».
Som en naturlig avrundning av detta skede kommer så vid samma tid
uppgörelsen med Liibeck. I det stora danska inbördeskrig mellan Kristian
II :s anhängare och hans motståndare, som kallas Grevefejden, deltog även
Lubeck i förbund med de förra. Gustav Vasa valde efter någon tvekan detta
ögonblick att komma tillrätta med sin värste fordringsägare och sände skepp
och trupper till hjälp åt hertig Kristian, den blivande Kristian III av
Danmark. Den svenske kungen vann ej allt, vad han hade hoppats på, men
han kom genom Lubecks nederlag i fejden i ett betydligt gynnsammare
läge till Östersjöns dominerande handelsmakt än förut. Det var under detta
krig som hans nyskapade flotta första gången gjorde sig gällande på havet;
det nya svenska riket var för framtiden ej hänvisat till att köpa och låna
krigsfartyg, så som det hade varit på befrielsekrigets tid.
DEN »TYSKA» PERIODEN. ENVÄLDSTENDENSER.
Den maktställning, som kungen byggt upp som rikets ledare och
organisatör under de första femton åren av sin regering, strävade han i
fortsättningen att vidare utvidga. Han var därvid i pakt med tankar i tiden,
som tagit gestalt på många håll ute på kontinenten, där kungar och furstar
arbetade i samma riktning. Då Gustav Vasa vid slutet av 1530-talet
skaffade sig politiskt sakkunniga rådgivare utifrån, voro dessa väl förtrogna
med idéerna om en absolut centralmakt, i den form de levde särskilt i de
tyska småstaterna; likaså kände de väl till den art av luthersk statskyrka,
som där utbildats. Detta överensstämde med Gustav Vasas egna önskningar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
