Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige under riksbyggmästaren och hans söner. Av Ingvar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter riksdagen i Strängnäs år 1547 samlade Gustav Vasa sina rådsherrar
hos sig på Gripsholm och gjorde gästahud för dem »hela fjorton dagar
hor tåt. t synnerhet», skriver Per Brahe, »gjorde han sig en särdeles
aftonmåltid, på vilken tid drottning Margareta själv har in allehanda konfekt,
och konungen har själv dricka in, bad dem göra sig glada ocli lustiga,
såsom ock konungen själv ville göra, därför att de nu hade känt hans söner
goda för Sveriges rikes arvingar». Ceremonien har en symbolisk prägel;
det högtidliga löftet bekräftades, då konungen själv bar vinet omkring
till sina män. Sönerna voro också närvarande i gästabudssalen, tackade
fadern och avgåvo sina löften: de skulle hädanefter vara rikets främsta
män hulda och trogna herrar.
SVERIGE OCH EUROPA.
Det var ej utan grund, som Gustav Vasa så noggrant iakttog alla
högtidliga former vid arvsföljdens bekräftande. Krav gjordes gällande utifrån
på den svenska kronan, och kungen var ofta högeligen bekymrad för
dessas skull. Kristian II :s arvingar uppehöllo fortfarande den fiktionen, att
de voro de rätta herrarna i de nordiska rikena, och pfalzgreve Fredrik, som
var förmäld med Kristinas äldsta dotter Dorotea, hade ofta stämplat mot
Gustav Vasa. Över huvud gåvo förhållandena ute på kontinenten mer än
en gång kungen anledning till oro, desto mer som han ej var djupare insatt
i storpolitikens förhållanden. Det hade under den tidigare delen av hans
regering understundom föresvävat honom att utvidga sitt rikes gränser, och
såväl under 1520-talet som senare i samband med Grevefejden hade han
haft planer på att vinna Gotland, Blekinge eller Viken. Men härmed hade
han ej haft framgång, och han inriktade sig senare på att stabilisera sitt
välde inom de givna gränserna. Sverige var dock i flera avseenden — så
t. ex. för sin utrikeshandel — nödsakat att följa med vad som hände
utanför gränserna. Religionsfejderna i Tyskland kring schmalkaldiska
förbundet och den långa kampen mellan Frankrike och Habsburg inverkade
indirekt på nordiska förhållanden, i synnerhet som Danmark tog ställning
till dessa frågor; Habsburg var dessutom Kristian II:s arvingars stöd
(Kristian var förmäld med kejsar Karl V:s syster). Under den tyska perioden
hade det förekommit ansatser till svenskt deltagande i storpolitiken, och
Konrad von Pyhv samt kungens svåger Sten Eriksson Leijonhufvud hade
företagit en beskickningsresa till Frankrike, Habshurgs arvfiende. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
