- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 3. Den äldre Vasatiden /
37

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige under riksbyggmästaren och hans söner. Av Ingvar Andersson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tron. En trolös tyrann, kallade man honom i dessa hans fiendekretsar.
Givetvis satt han numera så säkert på sin tron, att någon fara för hans
välde ej fanns, men hans erfarenheter under många år hade lärt honom
att frukta det värsta och alltid vara på sin vakt.

Alltnog: han förhöll sig försiktigt iakttagande gentemot vad som
tilldrog sig på kontinenten, han höll lybeckarna kort och ägnade sig för övrigt
åt det som låg honom närmast, ehuru man ej skall underskatta hans
intresse även för längre bort liggande ting. Förhållandet till Danmark
präglades också av misstro och försiktighet; ett förbund avslöts dock mellan
de båda nordiska makterna i Brömsebro år 1541, vilket för femtio år framåt
skulle garantera fred och en viss samverkan mellan grannmakterna;
eventuella tvistefrågor skulle avgöras genom skiljedom.

I ett avseende präglades emellertid Gustav Vasas förhållande till Europa
av betydligt större aktivitet och djärvare uppslag, och det var i vad som
gällde handelsförbindelserna. Utrikeshandeln hade varit föremål för Gustav
Vasas livliga intresse alltsedan de tidiga år, då hiskop Brask delgav honom
sin uppfattning om sådana frågor och deras stora betydelse för riket. Sedan
länge var det kungens avsikt att öppna nya vägar och hryta Sverige ut ur
Liibecks handelspolitiska grepp. Holland, Frankrike, Ostfriesland och även
den brittiska öns riken ville han söka förbindelse med för att få Sveriges
egna varor väl betalda och få Europas varor till gott pris. Han intresserade
sig för nya smidessätt och hämtade utifrån instruktörer och sakkunniga.
Han förhandlade med städerna om lämpliga åtgärder för utrikeshandeln,
och särskilda »handelsdagar» höllos med borgerskapet. En stor plan
utarbetades, där de varor angåvos, som på varje ort i utlandet voro särskilt
efterfrågade, och syftet härmed var att föra vart varuslag till den plats,
där bästa betalning — eller rättare sagt, där största mängd
nödvändighetsartiklar för det egna landet — kunde fås i utbyte. Kungen krävde, att
städerna skulle förskaffa sig sakkunnigt folk, som förstod sig på att »räkna»,
särskilt då det gällde de besvärliga växelfrågorna med utländskt mynt, och
allt skulle ske i samråd med kungen. Man kan se, att Gustav Vasa
strävade efter att skapa ett ekonomiskt underrättelseväsen, och ofta lät han
seglationen på Västeuropa bestämmas av det aktuella politiska läget där.

Det måste emellertid särskilt framhållas, att det som framför allt var
bestämmande för hans åtgärder rörande den svenska handelspolitiken, var
det utrikespolitiska läget i varje givet ögonblick. Han hade från den tidigare
delen av sin regering mycken erfarenhet av hur en kritisk utrikespolitisk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:02:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/3/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free