Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige under riksbyggmästaren och hans söner. Av Ingvar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^ rXPcVO<;Xp v J
AM \\’\\\\ V\ VY‘W\ M 1 rf» k /
En mängd delvis mycket drastiska exempel på den övertro ocli vidskepliga fruktan för
järtecken av olika slag, som kanske aldrig varit sd utbredd i vårt land som den var under
Vasatiden, finnas omsorgsfullt kodifierade i en diger handskrift »Om meteorer», förvarad
i Linköpings stiftsbibliotek. Dess upphovsman var prästen Joen Klint; ur den märkliga
skriften, som ursprungligen var känd under den betecknande titeln: »Om the tekn och
widunder, som föregingo thet lithurgiske oväsendet», komma i det följande ytterligare
några bilder att återges. De härovan meddelade anknyta sig bägge till händelser under
nordiska sjuärskrigets tid. »Anno 1566 syntes döden med en lie hugga av huvudkålen i
en kålgård i Sudertorp, sd att slagen hördes och kålhuvudena föllo omkull.» Det är i stil
med den gängse folktron, dd Klint fortsätter: »item thenn stora pce stil entian ter effter kom
i Suderkepingh och offuer Swerigis rijke anno 1566». »Anno 1568, når Daniel Rantzow
från Skänninge ryckte av landet, såg man från lägret ’en gruffuelig hop medh kråkor,
som flögo ihop, huar om annan, ropade, skrålade’; 3 eller i anföllo en och riva henne
i stycken och till sist flög hela hopen österut från Skänninge.» Hur lätt folkstämningen
kunde uppjagas av alldagliga och naturliga företeelser, förslår man av Klints tillägg till
beskrivningen pä fenomenet: »Alla the them sdgo, förundrade sigh terföre, och
förskräcktes för ena sädanna syn aff kråkor», och den omedelbara fortsättningen med berättelsen
om Erik XIV:s tillfångatagande, till vilket tydligen kråkornas strid fattats som ett förebud.
enheten hade varit landskapens särintressen, och dessa hade han förmått
övervinna. Under Eriks regering, och även under hans efterföljares,
framträder en ny motvikt mot den dominerande centrala statsmakten, och det
är adeln. Erik personligen fruktade för högadelns makt.
I Europas olika stater utkämpades vid denna tid en ofta förbittrad kamp
mellan den nya starka furstemakt, som skapats under föregående skeden,
och aristokratien, som ville försvara eller öka sin makt från feodaltiden.
ERIK XIV OCH ADELN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
