Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige under riksbyggmästaren och hans söner. Av Ingvar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle fälla den slutliga domen, bekräftande nämndens dom. Innan
ärendet var helt slutbehandlat, kom Nils Sture åter från beskickningen. Det
utrikespolitiska läget var i ögonblicket ytterst besvärligt. Det var under
dessa förhållanden, som kungen själv dräpte den fängslade Nils Sture;
åtskilliga av de anklagade avlivades av hans knektar. Det blev snart
tydligt, att Erik var sinnessjuk; det dröjde mer än ett halvår, innan han
återvann sin själsliga hälsa. Efter detta blodiga uppträde var brytningen
mellan konungen och högadeln oundviklig, och då Erik vid årsskiftet
1567—68 offentligt legitimerade sitt förhållande till sin älskarinna Karin
Månsdotter, en flicka av bondehärkomst, kunde den ej låta länge vänta
på sig.
På eftersommaren 1568 började hertig Johan — som under kungens
sinnessjukdom lösgivits ur det fängelse, där han kvarliållits alltsedan
fejden mellan honom och brodern — i förbund med flera adelsgrupper
uppror. Erik störtades, Göran Persson underkastades tortyr och avrättades,
kungen och hans familj hölls i fängelse. På nyåret 1569 hyllade den
svenska riksdagen Johan som konung. Adeln fick sin belöning för sin andel
i upproret i privilegier, vilka blevo grundläggande för dess kommande
makt, ekonomiskt och politiskt. Den nya regimens första uppgift blev att
få fred, och den erhölls, fast på hårda villkor. Endast genom stora
uppoffringar lyckades Sverige bevara det viktiga Älvsborg. Planen på väldet
över Rysslandshandeln och undanträngandet av Lubeck måste uppges. En
utrikespolitisk omorientering i öster följde: förbund med Polen och fejd
med Ryssland.
Kriget och de inre striderna hade varit påfrestande, och rikets alla
resurser hade måst tas i anspråk. Det var ingen lätt sak för den nye
konungen att lotsa statsskeppet vidare. De utrikespolitiska problemen hade
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Erik XIV:s sekreterare, prästsonen Göran Persson,
som bl. a. i Wittenberg inhämtat en grundlig juridisk bildning och delade kungens
intresse för tidens modevetenskap astrologien, har alltid betraktats som hans onda genius,
och det bitande förakt, varmed en modern aristokratisk konstnär här återgett scenen med
uppkomlingen Göran Persson skadeglatt åskådande Nils Stures skymfliga intåg i
huvudstaden, är ej att ta miste på. I den moderna historiens ljus framstår Göran Persson i
allmänhet mera som konungens hänsynslöse medhjälpare än som hans bestämmande
rådgivare, men hans hat mot adeln var intensivt och inspirerande, och gärna och med
framgång uppträdde han som dess anklagare. Sin konung var han in i det sista trogen, och
inte ens tortyrkammarens fasor förmådde den vid Erik XlV.s fall fängslade rådgivaren
till bekännelser, som kunde utnyttjas mot konungen. För andra gången dödsdömd
avrättades han 1568. — Etsning av Georg von Rosen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
