- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 3. Den äldre Vasatiden /
66

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige under riksbyggmästaren och hans söner. Av Ingvar Andersson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hertig Karl hade bistått Johan vid resningen mot Erik, och liksom adeln
hade även han fått lön för sitt välförhållande. Den egenartade författning,
som Sverige för en tid lått genom Gustav Vasas testamente och som sedan
Erik XIV avskaffat, nämligen anordningen med halvt självständiga
hertig-dömen, infördes åter efter Johans trontillfälle, då Karl erhöll en betydande
frihet att styra sitt område, som bestod av Södermanland, Närke och
Värmland. Men enigheten mellan bröderna bestod ej länge, och det är bevisligt,
att hertig Karl på 1570-talet deltog i stämplingarna mot den kunglige
brodern. Förhållandet mellan dem undergick därefter många skiftningar. De
företrädde olika religiösa riktningar: mot Johans katoliserande tendenser
stod hertig Karls strängt protestantiska — ibland sades det kalvinistiska —
åskådning. Johan var ej heller hlind för att det låg en fara i den yngre
broderns självständiga maktställning, i synnerhet sedan Karl, med en
för-valtningstalang som erinrade om faderns, format sitt hertigdöme till en fast
och ytterst välskött enhet. Mot slutet av Johans regering var förhållandet
mellan bröderna något så när gott, då de båda kunde mötas i sin
gemensamma avsky för den uppväxande aristokratien.

Det fanns sålunda gott om konfliktämnen vid Johans död (1592), och man
kunde med skäl vänta svåra meningsbrytningar, politiskt såväl som religiöst.
Ställningen komplicerades ytterligare av den personalunion mellan Sverige
och Polen, som nu omständigheterna skapade. De båda länderna och folken
voro varandra mycket olika. Sigismund företrädde absolutistiska och starkt
katolska idéer. Den svenska aristokratien såväl som hertig Karl voro beredda
att värja sin och rikets självständighet, men inbördes voro de så olika, att
det var i hög grad ovisst, hur länge och hur långt de skulle gå samman.
Och hur skulle de olika grupperna inom det svenska samhället förhålla
sig till de frågor, som trädde i förgrunden, då Johan III gått hädan?

SIGISMUND KOMMER TILL SVERIGE.

Den polske Vasakonungen var en inbunden och grubblande man,
teoretiskt lagd som fadern, djupt religiöst intresserad; dessutom hade han
åtskilligt av Vasarnas estetiska och allmänt kulturella intresse. Han var ej

PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Denna vackra gravyr — från 1500-talets sista
decennium — är ett av de otaliga porträtten av Sigismund, vald till Polens konung och av arv
Sveriges. Han är väl den ende av vårt lands monarker, som också blivit dess fiende; i
Sverige, där han föddes under föräldrarnas tid som statsfängar på Gripsholms slott, trivdes
han ej och betraktades som en främling. Han dog 1632. — Kungliga biblioteket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:02:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/3/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free