Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige under riksbyggmästaren och hans söner. Av Ingvar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konung Kristian IV hade
låtit förstärka den ring av
fästningar i de skånska
landskapen, vilken liksom
inneslöt Sverige, från
Kri-stianopel i öster till Bohus
i nordväst. Den uttröttade
och hårt slitne kungen såg
för visso situationens
allvar. Skulle Sverige
överleva krisen? Skulle dess
unge och okände konung,
Karl IX :s son Gustav Adolf,
vara mannen att rädda
landet, att tillbakavisa de
tre fienderna? Därom
kunde man intet veta vid Karl
IX :s död. Säkerligen
tedde sig framtiden mörk för
många. Danskarna hade
erövrat Kalmar, Sveriges
förnämsta fästning i sö-
der. Polen var en farlig
fiende. I Ryssland hade
svenskarna och deras ryska bundsförvanter ej vunnit sitt mål, och man
kunde förutse, att det svenska ingripandet skulle leda till krig även med
Ryssland, sedan detta land åter samlats och ordningen återställts.
Som tillgångar hade Sverige främst sin ypperliga statsorganisation,
grundlagd av Gustav Vasa och fullföljd av hans söner. Vidare hade den militära
organisationen under 1500-talet nått ett gott stycke. Landvinningarna söder
om Finska viken alltifrån Erik XIV:s tid voro av stor betydelse. Och
framför allt hade landet en enhetlighet, i folk och språk, i religion och
styrelsesätt, som ej hade många motstycken i det dåtida Europa. Kopparen och
järnet i de svenska gruvorna skulle också snart efterfrågas av hela Europa
och ådagalägga, att den svenska jordens skatter också kunde ge landet en
avsevärd ekonomisk slagkraft. Det är under den yngre Vasatiden som Sverige
visar, vilken överraskande styrka det i själva verket besitter.
»Galten» och »Suggan», de bägge stora, praktfullt
utstyrda, på Gripsholms borggård uppställda kanonerna,
åro troféer frän den tid, dd Sveriges Östersjövälde höll
på att byggas upp. Den ena togs vid den av Pontus
De la Gardie ledda stormningen av Narva 15S1 och
hemfördes året därpå till Stockholm; nio är senare var den
för en tid åter i elden i Estland. Den andra pjäsen kom
till Sverige 1614; också den hade fallit i svenskarnas
händer i kriget mot ryssarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
