Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den svenska sjömakten grundlägges. Av Georg Hafström och Hj. Börjesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke direkt inverkade på upprätthållandet av trafiken på färdvägarna
mellan Östersjön och Västerhavet, började likväl farten genom Sundet att
avtaga mot slutet av 1580-talet. Några ansträngningar till åvägabringande
av ökad livaktighet i den svenska storsjöfarten kunna icke skönjas, förrän
Karl IX år 1607 gjorde ett försök att bilda ett sjöhandelskompani.
Företaget hade dock icke någon framgång. Än värre blev läget för vår
sjöhandel under den äldre Vasatidens slutskede, då den väpnade konflikten
med Danmark orsakade, att Sveriges varuutbyte med länderna i väst tidvis
blev helt förlamat. Detta gällde ej blott våra Östersjöhamnar utan även
Västkusten — en kännbar verkan av danska flottans blockad.
SKEPP OCH SKEPPSBYGGNAD.
Hur såg då ett dåtida skepp ut? Vid besvarandet av den frågan må
framhållas, att när det gäller sjön, ha vi beklagligtvis ej samma rika
möjligheter att giva eftervärlden en på bevarade föremål grundad autentisk
bild av forna tiders förhållanden, som man »i land» har genom alltjämt
existerande byggnadsverk; vad som ej uppbuggits eller ruttnat bort av de
gamla skeppen, ligger begravet på havets botten. Man är därför i stort
sett hänvisad till ett sparsamt bildmaterial, en särskilt för dåtida svenska
förhållanden mager tillgång.
Om skeppen och skeppsbyggnaden i Sverige under den äldre Vasatiden,
särskilt under Gustav Vasas tjugo första regeringsår, är ringa känt och
torde så förbliva. Att ett livligt skeppsbyggeri både för örlogs- och
handelsflottan emellertid bedrevs och detta ofta enligt konungens personliga
anvisningar, veta vi, liksom att byggnadstekniken omsider nådde en
säkerligen hög ståndpunkt. Sålunda framhölls redan 1553 av den holländske
statsmannen Cornelius Schepperus, att tidens ledande skeppsbyggmästare
verkade i Östersjöområdena, och tjugofem år senare kunde engelsmannen
William Bourne omtala, att de svenska örlogsskeppen voro icke blott flera
till antalet, utan också större än de danska; därtill voro de mycket bättre
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. örlogsskepp från 1560-talet. För öppen vind och med
utfirade skoter seglar här ett typiskt örlogsskepp från denna tid. Talrika kanonmynningar
sticka hotfullt ut genom kanonportar både pä skeppssidan och i akterspegeln. Åven uppe
i stormärsen synas några små »hakar» vara redo till användning. Den väldiga, rikt
utsirade vimpeln eller bulsancn, som blåser ut från märsen, tyder på att skeppet bör ha
hyst någon hög! uppsatt krigsherre inom sina relingar. En enmastad galär gör sitt bästa
att med hjälp av rodd och segel hålla undan. — Kopparstick efter Peter Breughel d. ä.
Omkring är 1565.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
