Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den svenska sjömakten grundlägges. Av Georg Hafström och Hj. Börjesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tid verksamma vid varven
i Sverige; vid Harboviks
varv i Uppland voro t. ex.
år 1614 samtliga anställda
engelsmän eller skottar.
Dessa utlänningar torde
med tiden utan tvivel ha
tillämpat efter hand
försvenskade metoder,
avpassade att göra skeppen
tjänliga för våra
farvattens beskaffenhet.
Efter att ursprungli-
Kravell, saluterande på Stockholms ström (omkring 1580).
gen ha varit praktiskt klar och redig bild av en 1500-talskravell, även be-
taget lika, började örlogs- nämnd galeon, och på samma gång, sällsynt nog, ett
och kofferdiskeppsbygg- svenskt motiv• ~ Detal> "r del vid sUL 46 ‘ sin helbel
återgivna kopparsticket över Stockholm av F. Hogenberg.
nadstekniken att gå skil- Kungliga bibliotekeL
da vägar, allteftersom
artilleriet i den förra vann insteg och ökade i tyngd och mängd. Denna
åtskillnad var helt genomförd redan vid 1500-talets mitt, oaktat visserligen
kofferdiskepp ännu alltjämt och långt in på 1600-talet brukades till örlog.
Beträffande de enskilda skeppens storlek så voro de enligt vårt sätt att
se i regel synnerligen små. De allra största örlogsskeppen voro sålunda
under den äldre Vasatiden icke över 600 lästers dräktighet, d. v. s. hade
en lastförmåga av ungefär lika många ton. Med last och egen vikt (alltså
deplacement) höllo de sig vid pass 1,000 ton. Kofferdiskeppen däremot
voro sällan större än 300 läster, men sådana voro jättar i jämförelse med
flertalet, vilka höllo sig vid omkring 100—150 läster.
En rätt typisk bild av ett skepp från 1500-talets förra del är den vi
se vid sid. 78. Det var, såsom ovan framhölls, ofta ej stor skillnad till det
yttre mellan ett örlogs- och ett kofferdiskepp på den tiden. Skroven voro
relativt korta och klumpiga och högt uppbyggda i stävarna, särskilt akterut,
där kajutan hade sin plats. Örlogsskeppets utrustning var givetvis mera
krigsbetonad genom förefintligheten av ett större eller mindre antal
kanoner, vilka stucko ut genom portar i fartygssidan. Men även handelsskeppen
voro ej sällan försedda med några pjäser till skydd mot sjörövare. Bilden
ger oss även några drastiska glimtar av livet ombord på detta uppenbarligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
