Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religion, kyrka och skola. Av Hjalmar Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
huvudfäste för den katolska helgonkulten och folkfromheten bröts ned, när
genom Västerås riksdag gillena förbjödos och inom loppet av några år
bygde- och sockengillenas hela riket omspännande system sjönk samman.
Från kyrkans sida följde nu också en öppen kamp mot de segt fortlevande
uttrycken för hednisk vidskepelse och trolldom. Nu begynte på ett
avgörande sätt den religionshistoriskt viktiga förvandlingen av de övernaturliga
väsendena och krafterna till onda andemakter. Tron på verkligheten av
dessa väsenden liksom på effektiviteten av trolldom, lövjeri, signeri och
allehanda svart och vit magi levde visserligen kvar och omfattades i lika
grad av hög och låg, kyrkomän och lekmän. Men dess utövande blev nu
en ond och syndig sak, som av kyrkan med all kraft bekämpades.
Positivt skedde detta genom ny stegring av den evangeliska förkunnelsen
och katekesundervisningen under stöd av en växande mängd tryckta
skrifter samt nya upplagor av katekesen, nu tillökad med en Bönbok. I denna
vår första katekesbönbok framträdde bönen starkt under synpunkten av
att vara ett andligt vapen och en rustning, som ger skydd mot djävulens
och alla fördärvets andemakter och som därför också blir ett uttryck för
den nya lutherska frimodighetens och barnaförtröstans ande. Konsekvent
uteslöts ur bönböckerna alla Maria- och helgonböner, och hela bönelivet fick
en betydelsefull förenkling, på samma gång som det blev mycket rikare
därigenom att reformationen med sin friare och sundare mänskliga syn på det
jordiska livet som Guds kallelse gav plats åt bönen även för det lekamliga
livets angelägenheter, främst hemmet med dess hägn kring äktenskapet och
barnen, men också överheten, folket, freden, vardagslivets mångahanda
behov, sjukdom, nöd och död. Bönbokens utgivande 1544 markerar
otvivelaktigt den positiva sidan av vändpunkten i folkreligiositeten. Även bedrevs
nu en efter hand växande import av utrikes tryckta böcker; en
bokkolpor-tör Henrik Bokbindare införde sådana i tusental under åren 1545—49,
däribland en del postillon
SKIFTNINGAR UNDER GUSTAV VASAS SISTA TID. EVANGELISK
SKOLUNDERVISNING OCH LAGSTIFTNING.
Även om Gustav efter Dackefejden måst avstå från den Normanska
formen för kyrkostyrelse, bibehöll han sin misstänksamhet emot episkopatet
och domkapitlen och lyssnade helst till Norman. De nya stiftschefer som
tillsattes kallades ej längre biskopar utan blott superintendenter, vilket inne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
