Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religion, kyrka och skola. Av Hjalmar Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ris stora årtionde, under vilket han utvecklade en nästan förvånande
verk-samhetskraft och initiativförmåga. Nu kom också ett visserligen kort men
utomordentligt viktigt skede i svenska kyrkans historia. Det visade sig
främst i tre avseenden: inträngandet i Sverige av de europeiska religiösa
brottningarna mellan nya anderiktningar, ansvällningen av betydelsefulla
nya ansatser på kyrkans och skolans område, den fulla utformningen av
reformatorernas egenartade svensk-lutherska kyrkotyp.
Att den evangeliska utvecklingen i Sverige nu hunnit ganska långt synes
redan därav att inom densamma differentierade riktningar började
framträda. Erik XIV bröt med faderns ytterst konservativa politik gentemot
katolsk tradition i fråga om kyrkobruk och ceremonier och ville mera
radikalt än förut utrensa en del av den gamla magiska och mysteriösa
kvar-låtenskapen. Kring honom samlades i denna fråga en grupp av
ultraluther-ska reformivrare, som här fingo stöd av antilutherska kalvinister, såsom vi
skola se. Ärkebiskopen, liksom förmodligen större delen av kyrkomännen,
intog emellertid den moderata ståndpunkt av sammanställning mellan det
historiskt ärvda och det klart evangeliska, som ovan omtalats; och efter
några ansatser vid Eriks första riksdagar till större puritanism lyckades
det för mäster Lars att föra sin ståndpunkt till seger. Men i stället
framträdde den nyssnämnda kalvinska gruppen, som hade en representant vid
konungens sida i dennes förre lärare och förtrogne Beurreus, med agitation
för sin trosåskådning, som den klart proklamerade genom att på svenska
framlägga de franska hugenotternas trosbekännelse, med det första förslaget
till en kalvinsk forsamlingsordning i Sverige. Kalvinismen fick också i viss
mån en anhängare inom själva det svenska episkopatet genom kyrkoherden
i Stockholm och snart biskopen i Västerås Hans Ofeegli. Särskilt framfördes
en kalviniserande uppfattning beträffande nattvarden i samband med
frågan, om man vid vinbrist kunde ersätta vinet i nattvarden med annan ma-
FACSIMIL VID DENNA SIDA. Den eskatologiska stämningen under 1500-talet närdes
av läsningen av Johannes’ uppenbarelse och berättelsen om Jerusalems jämmerliga
förstöring, som förr ingick i ett bihang till psalmboken. Bland de vanliga synerna på
himmelen var den av stridande härar, som förebådade krig och örlig. Joen Klint, kyrkoherde
i Östra Stenby i Linköpings stift, har i sin meteorbok tecknat och beskrivit en sådan syn
på följande sätt: »Anno 1565: wtij öster på himelen haffuer man seth tuå krigsherar strijda
om quellen wppå baran himmel, och klaran, och öffuer te twå härernar haffuer man sett
stå itt dragett swerdh och wende wdden wester ått, som är opföre, och klotet dt te tuå
herar. Item: Tå stodh fegdan emillan Swerige och Danmarck såsom hårdast». —
Linköpings stiftsbibliotek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
