Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religion, kyrka och skola. Av Hjalmar Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förberedde den kommande pietismen och herrnhutismen. Emellertid skymta
här också på lutherskt vis livets olika böneämnen fram. Som prov härpå
må en bön anföras ur en av Laurentius Petri d. y. 1564 utgiven bönbok:
»Spisa oss till själen genom ditt allsmäktiga livaktiga ord, vilket är Jesus
Kristus vår käre Herre, på det vi icke dö i den eviga hungern. Skänk oss
utav nådenes brunn, att oss aldrig törstar och vi i anfäktningen icke
be-svika månde. Giv oss ock vad vi behöva till livsens uppehälle, och förläna
oss att vi allt sådant bruka må dig till ära och vår nästa till nytta och gagn.
Besynnerligen bedja vi att du ville oss giva trogna predikare, fromma
regenter, goda grannar, trogen äkta man och hustru, lydiga barn. Giv
all-männelig fred, bevara oss från krig, pestilens och dyrtid. Förgät icke våra
kranka bröder och systrar. För djävulen och hans förföljelse bevara oss
både till liv och själ».
Både den enskilda andakten och gudstjänsten stärktes genom nya
psalm-samlingar. I förgrunden trädde här den nyutnämnde Laurentius Petri
Gothus. Denne hade under utrikes studier bl. a. skrivit den första stora dikten
på latin av en svensk, en hyllning till de gamle göters (skyternas) märkliga
bedrifter i Asien, som gav Johannes Magnus’ götiska romantik och
patriotiska historieuppfattning ökad popularitet inom Sverige. Den skulle med
tiden komma att i viss mån påverka Gustav II Adolfs syn på sin
världshistoriska uppgift. —■ Hemkommen blev mäster Lars d. y. professor i
grekiska vid det åter igångsatta universitetet i Uppsala. Han medverkade vid
den nyssnämnda nya bönbokslitteraturen, därvid han ock på svenska
introducerade tyska psalmer, som sedan blivit bland våra mest sjungna. Så
fick han nog också hjälpa sin svärfar vid den psalmrevision, som
ärkebiskopen bedrev jämsides med bibelrevisionen. Denna resulterade i »Den
svenska psalmboken» av år 1567 jämte ett par vidfogade tilläggshäften 1672.
Lars d. ä. diktade och nyskrev här flera viktiga psalmer; men han
överträffades av Lars d. y., vilken genom sin humanistiska och poetiska
skolning, sitt sinne för folkviseton och sitt drag av mystisk innerlighet blev
1500-talets ypperste svenske psalmdiktare bredvicb Olaus Petri. Här må blott
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Denna stilfulla mässhake i stormönstrig, röd sammet
(troligen från 1500-talets mitt) har besättning, broderad (sannolikt i Sverige omkring dr
1600) i guld, silver och brokigt silke. Ryggsidan, som här återges, har på korsarmarna
bilder av evangelisterna Markus och Lukas med deras symboler; korsstammen liksom
framsidans vertikala besättning bära bilder av de tolv apostlarna med deras attribut.
Kimstads kyrka, Östergötland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
