- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 3. Den äldre Vasatiden /
Text

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religion, kyrka och skola. Av Hjalmar Holmquist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ehvadh exorcismum anlanger, bekänne vi honom icke vara så nödigh vidh dopet, att then
föruthan dopet icke skulle vare fulkomligit, uthan efter thenne ceremonien väl öfver ens
stämmer medh dopsens handel, påminnendes icke barnedt uthan them, som tilslädes äre,
om alle menniskiors lägenhet, för än the till dopet komme, och om dopsens kraft; therföre
måge vi then i våre församblinger efter en christen frihet väl bruka. Men om the ord, som
synes alt för hård vara, på thett att icke någon sigh ther öfver skulle förargha, menandes
att någon lekamligh besättelse ther medh skall ment varda, hafve vi samptligen bevilliedt,
att man the orden far här uth lindra må och i then staden insättia vik här ifrå; dogh
så att man här medh icke thes heller fördömer the församblinger i främmande land eller
höge personer här inrikes, som thenne icke så bruka, uthan sigh hafve then förbehollen
och elliest medh oss äre ens i trona.

Om then liturgia som någre af presterskapet här i riket vedertagedt hafve, alldenstund hon
är i sanning befunnen en rot och orsak till mycken oro, som sigh uthi religions saker här
i riket hafver tildraget, och elliest medh schriftenes grund bevist, att hon i alle motte är
vidskäpeligh och i sielfve grunden aldeles likformigh then påfveske messa, hvilken är
för-argeligh och aldeles gensträfver och förringer Christi vår Frälsares förtjänst och såsom en
port och ingång till all annan påfvens grufvelige vilfarelse; therföre hafve vi och samptligen
och i synderhet förme liturgia och allt hennes onde medhfölie i läro, ceremonier och
disciplin, ehvadh nampn thett och helst hafve kan, aldeles ogilledt och af christeligh alfvar,
medh hierta och mun vedersakedt och oss endtligen ther till alfvarligen förplichtedt, att vi
henne aldrigh mere anname, gilla eller bruka vele, såsom icke heller någodt annedt af the
påfveskes lärdom eller villfarelse, ehvadh nampn the helst hafve kunne, någon tidh gille
eller vedertage, uthan then aldeles förkasta såsom menniskio stadgar för världzligh höghet,
välde, macht och rikedomar uptänkte, igenom hvilket monge menniskior ofte äre bedragne
vordne. Theslikest och alldeles af säjoms vi alle sacramenterers, zvinglianers, calvinisters
vilfarelser, så och vederdöpere och alle andre kättere, ehvadh nampn the helst hafve kunne,
någon tidh till att inryma, gilla eller samptycke.

Yterligare om disciplin och skäligh kyrkeaga hafve vi och befunnidt att hon uthi vår förme
trychte kyrkeordning till siälfve grunden mestedels är författedt, och efter hon nu en tidh
long myckit försumedt är, hafver hvar efter sitt stånd och värdighet lofvedt ther till
för-hielpe, att hon här efter må fliteligere varda efterkommen och troligere sampt
alfvarsam-ligere uthi värket stält. Och ther som sielfve saken så kräfver, må thett som ytermere
be-höfves medh bispernes och capitlens gemene samptyckie blifve tillagt och förmeredt.

Och ändoch then icke borde leden eller efterlatidt varda sigh här i riket nidsättie, som
medh någon falsk lärdom umgå och medh oss uthi lären icke ens äro, på thett the andre
medh sigh icke förföra motte: likväl efter sådan för handel och vandel skull icke väl kan
1’örhindredt varda, så är så vidt samptykt, att the, som någon kättersk lärdom hafva, icke
skall tillstadt eller efterlatidt vara att hålla några uppenbara samqvemder i hus eller
annorstädes, så frampt, hvar någor ther medh befinnes eller the som elliest försmädeligen tala
om vår religion, skola tilbörligen straffade blifve.

Och på thett att allom må kunnigt och vetterligit varda, hvadh vi yterligere uthi thenna
samqvemd handiet och oss hafve förenadt om uthi alle puncter och artikler, så skall
sådant medh förste uthaf trycket uthgå, medh hvilke så väl som och thett her uthi författedt
är vi igenom Gudz thens alrehögstes nådige hielp och bistånd enholleligen lofvedt, tillsagt
och förplichtadt hafve oss in i döden vele faste och ståndachtige blifve och ther ifrå alldrigh
någon tidh låcka, tvinge eller tränge lathe hvarken igenom gåfvor, gunst, venskap,
mågh-sämie, hot, ogunst eller undsäijelse, uthan oss och then saken Gudh then alzmächtigeste
i hender befale, hvilken hon och allena tilhorer. Hans guddomlige Maij:t varder och oss
ther vidh nådeligen behollendes och krafteligen forsvarendes.

Till ytermere visso och stadfästelse, att allt thetta vidh then mening, som vidh hvar punct
besluttidt är, ärligen, uprichteiigen och christeligen, fast, stadigt och oryggeligen må holledt
och efterkomit varda, och att thett ene ståndet till thett andre icke annedt motte sigh hafve
till att förse än trohet, trygghet, rättrådighet, hielp och biståndighet uthi thenne samptychte
bekännelse, så hafve vi Carl medh Gudz nåde etc. och vi underme Sveriges rikes rådh,
bi-scopar, riddersmän och adel, presterskapet och köpstadzmän så väl för oss som våre
efterkommande thette frivillieligen och af trofast hierta medh egne hender underskrifvidt och
vår secret och insigler här neden före trycke låthe, hvilket och the, så väl åndelige som
världztige, som medh oss ens och nu icke närvarende äre, i like motto välvillieligen varde
görende. Actum Upsaliæ XX martii anno MDXCIII.

CAROLUS

Nicolavus Gyldens:na - Aksell grefve till Rasborgh - Erich Göstaffsson - Hogenskildt Bielckc - Gustaf Banner

- Erich Sparre - Claus Bieicke - Sten Baner - Thuro Bielke Nycopiæ 13 junii a:o 93. - Erick Abrahamsonn
-Jören Påsse tenn 13 junii skrefvit - Bänckth Ribbingh - Gustaff Gabrielsonn - Göstaff Biörns: - Abrah.
Andreas A. Etectus Upsal. - Petrus Lincopensis. - Petrus lonce Strengnesis. - Olaus Steph. Arosiensis. - Ericus
Erici Aboensis - Carl Göstaffsånn - Pär Jonsån - Jörenn Påsse Nilson - Hans Åchesonn med egen hånd
-Olaus Andrere - loachim Olavi - Nicolaus Olai Botniensis - Matthias Andrece - Ericus lacobi Stockholmensis
-Ericus Olai Skepper: - lacobus Erici Stoch. - Petrus Kenicius Bothniens. - Israel Gunnari Schar. - Paulus
Pauli Schar. - Reinholdus Ragvaldi Strengen. - Mathias Marci Mariestad. - Petrus Melartopæu - Olaus
Mar-tini Nycop. - Steno Magni Vexionensis - Petrus Laurentii Vexion. - Tho. Lau. Aboensis - Gregorius Martini
Aboen. - Petrus Almung. - Laurentius Prcetorius Gevaliensis - Olaus Potamander - Johannes Olai R. S. E:p:sis

- Svercheri F. 8 Aug. 93 Stok. - Aaron Synk. Angerman. - Johannes Petri G.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:02:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/3/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free