Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religion, kyrka och skola. Av Hjalmar Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
henne förswara villja med liv och blod in i döden». Det berättas, att
ordföranden härvid med hög röst utropat: »Nu är Sverige blivet en man, och
alla hava vi en Herre och Gud».,
Så hade mötet fyllt sitt värv i fråga om bestämmandet av svenska
kyrkans och rikets lära och kult. En ny svårighet uppstod, då bitterheten hos
de ortodoxa, som dittills dämpats av brist på ledare, tog sig uttryck i ett
direkt krav på att ej blott de påviskes utan även zwinglianers och
kalvinisters villfarelser skulle fördömas. Det var för starkt för Botniensis. Han blev
»högeligen förtörnad» och nedlade ordförandeskapet. Hela mötet hotade
att sprängas. Inför faran från Sigismund och motreformationen gåvo dock
både hertigen och Stockholmsprofessorerna efter på denna punkt. Karl
skickade genom Botniensis hälsningen till mötet: »Sätten in alla dem, som
I veten vara av det slaget, och fanen i helvetet med, ty han är också min
fiende». Genom denna självövervinnelse räddade Karl mötets
sammanhållning och resultat. Enhälligt infogades i mötesbeslutet ett tillägg, vari alla
de påviskes, zwinglianers, kalvinisters, vederdöpares m. fl. villfarelser
förkastades, dock med den avtrubbningen att främmande trosbekännare skulle
»för handels och vandels skull» ej utestängas från riket, om de avhölle sig
från »uppenbara samkväm» och icke smädade landets religion. Härmed
var dock början gjord till uppgivande av den svenska religiösa toleransen
alltifrån Västerås 1527 och till den svenska kyrkans indragande i den bittra
inbördes striden på kontinenten mellan olika evangeliska kyrkor.
EVANGELISK FOLKKYRKA OCH LUTHERSK ORTODOXI.
NY SKOLORDNING.
Uppsala mötes beslut var ju av livsviktig innebörd för hela folket och
kunde medföra de allvarsammaste händelser. Därför kringskickades det
för att undertecknas av representanter för alla stånd. I tätnande skaror
fylkade sig också Sveriges lekmannafolk kring det verk, som lärans män
utfört. I officiellt tryck utgavs också beslutet sådant det »i det fria concilio
i Uppsala vart stadfäst till oryggligt testament». Det erkändes sålunda i
alla former som bindande för hela riket och rotfäste därigenom svenska
kyrkans ställning som nationell folkkyrka, med rätt att genom sina egna
representanter bestämma i sina inre religiösa och kyrkliga angelägenheter.
Mötesbeslutet blev härvid också ett uttryck för det samlade svenska folkets
vilja att för alltid tillhöra den evangelisk-lutherska tron.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
