Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska boktryckets historia under medeltiden och Vasatiden. Av Isak Collijn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
exemplar på papper och 16 på pergament; av de senare äro nu 5 exemplar
kända, därav ett i Kungliga biblioteket och ett i Skoklosters bibliotek.
Samtidigt tryckte Ghotan också en skrift om biskop Brynolf av Skara.
År 1493 har Ghotan åter varit i Sverige. Hans besök gällde närmast
biskop Rogge, och med hjälp av tsarens lejd har han troligen nu kunnat
ordna upp sina affärer i Stockholm. Han begav sig sedan över Åbo och
Reval till Ryssland för att gå i rysk tjänst. Han säges hava stått högt i
gunst hos storfursten och biskopen av Novgorod samt kallats till Ryssland
för alt trycka ryska mässböcker, som efter en planerad sammanslagning
av de ortodoxa och romerska kyrkorna nu skulle införas i detta land. En
notis i en gammal krönika säger emellertid, att när Ghotan åter ville resa
ur landet, »em de Russen alles ghenamen unde ynth water gheworpen unde
vorssopeth», d. v. s. de utplundrade honom på allt, kastade honom i vattnet
och dränkte honom. Det blev alltså slutet på en tysk boktryckarpionjärs
verksamhet, som också varit av största gagn för vårt lands vidkommande.
Ghotans död har inträffat före år 1496, ty detta år sålde hans
testamentsexekutörer i Liibeck hans hus och övriga kvarlåtenskap.
Det är möjligt att Ghotan, då han år 1487 nödgades lämna Stockholm,
överlåtit en del av sitt tryckeri på någon medhjälpare. Vi känna nämligen ett
litet ettbladstryck om 52 rader, utfört med Ghotans typer, för övrigt det
första tryckalstret på svenskt språk, som bör vara tryckt före den 28 okt.
1489. Denna dag invigde nämligen den påvlige kommissarien Antonius Masth
med högtidlig procession och predikan i Stockholms Storkyrka den
jubel-avlat, som Innocentius VIII lät förkunna för Sverige under året 1490. Det
lilla ettbladstrycket innehåller »The artikele som giffne ere på thet
fulkom-neligeth aflath» och är tryckt i samband med denna jubelavlat. Möjligen
har detta lilla tryck blivit utfört av Johannes Fabri, som kan visas vara
verksam som boktryckare i Stockholm några år senare, 1495—1496, och som
antagligen var Ghotans svåger. Den 15 juli 1495 har Johannes Fabri nämligen
i Stockholm tryckt ett breviarium för Strängnäs stift, fortfarande med
ghotanskt stilmaterial. Samma år utkom den första tryckta boken på svenska,
»Aff dyäfwlsens frästilse», en av Ericus Nicolai gjord översättning av en av
Gersons traktater. I slutskriften har Fabri försvenskat sitt namn till
Johannes Smedh. Hans nästa verk är ett breviarium för Uppsala ärkestift, som
utkom år 1496. Han avled under arbetets gång, men detta avslutades av hans
änka Anna med hjälp av några »magistri artis impressorie». De båda
bre-viarierna äro mycket omfångsrika och väl utförda tryckarbeten. De äro också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
