Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska boktryckets historia under medeltiden och Vasatiden. Av Isak Collijn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med reformationens
genombrott i vårt land
följde nu ett livligare
användande av tryckpressen för
alt med dennas hjälp
sprida den nya lärans
trossatser och bekämpa de
gamla villfarelserna. Med
klar insikt om det tryckta
ordets makt ocb betydelse
hade konung Gustav själv
skaffat sig så att säga det
uteslutande
tryckmonopolet. Under hela det
följande 1500-talet har endast
det kungliga boktryckeriet
varit i verksamhet i
huvudstaden med undantag
för åren 1539—41, då det
t*
i
t*
, *3 ’
< v:
r
< f,% r^i
■ *, -
11
\ * ’V , ,
u
i Ar
t/. *
tf o t’/
/
«A9 * *4
<é
i
t
y
i
Mt
t
it!.*
<3
<S*C"
•* S p ?v<
i /
1*1 9
r f .?
‘ / . - *
fr-
Böcker voro ingen billiglietsvara på 1500-talet.
Uppgifterna om bokpriser äro sällsynta, men ett par exempel
kunna ge oss en föreställning därom. Sålunda framgår
det av en av våra få från medeltiden stammande
kyrkböcker, Kumla kyrkas räkenskapsbok, omfattande åren
1420—1590, att Nya testamentet 1526 kostade 3 marker.
Fol. 94 r. 4 nerifrån står det i denna: »Item 111
mar-cas ortuyas pro libro ewangeliario in festo sancli
Lau-rentii». Av räkenskaper frän Dalarna för åren 1542
framgår det likaledes, att varje kyrka fått inlösa ett
exemplar av Biblia 1541 för 10 marker, vilket belopp
för övrigt också återfinnes i Kumla kyrkobok. —
Uppsala universitetsbibliotek.
flyttades till Uppsala i och
för det stora bibelverkets tryckning. Den samlade litterära produktionen
under reformationstidens för vårt folk så viktiga skede är dock ganska
ringa sedd i jämförelse med andra länders, särskilt grannländerna
Danmark och Tyskland. Men det är dock tack vare den i det kungliga
tryckeriet utövade verksamheten, som grunden lägges till vår svenska
protestantiska kyrka och vårt svenska språk får fastare former.
Som vi redan sett lät sig konung Gustav angeläget vara att ersätta de
tyska boktryckarna med svenska karlar. Richolff återvände sålunda efter
testamentets färdigtryckande närmast till Liibeck för att sedan slå sig ned
i Hamburg, där han en tid var verksam med tryckningen av lågtyska
reformationsskrifter. Vilka de svenskar varit, som fått ersätta de tyska
typograferna, veta vi icke. Vi känna egentligen blott ett namn, Claes Pedersson,
som endast en gång anträffas i en boks slutskrift, nämligen år 1530 i andra
upplagan av Olaus Petris postilla. En Petrus bokaprentare nämnes år 1535
i en urkund. Det är först med Amund Laurentsson (1543—75), som
tryckeriet får en namngiven föreståndare.
Efter Nya testamentets avslutning har tryckeriet de närmast följande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
