Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska boktryckets historia under medeltiden och Vasatiden. Av Isak Collijn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De svenska bönböckerna av 1552
och 1553, tryckta i Stockholm av
Amund Laurentsson, voro
prydda med ett stort antal träsnitt.
Här ett snitt, föreställande
syndafallet.
Amund Laurentsson har utövat en för
svenska förhållanden betydande
tryckeriverksamhet, inalles har han tryckt ett 100-tal
större och mindre skrifter samt ett 70-tal
kungliga förordningar. Av hans produktion äro de
teologiska arbetena de talrikaste, så har han
tryckt en ny upplaga av Nya testamentet, nu
i kvartformat, 1549—50; av Jesu Syrachs bok,
som han tryckte 1543, utkommo nya
upplagor 1549 och 1561, övriga bibelböcker äro
Esters bok 1549, Jobs 1549, 1563, Judiths 1549,
Salomos ordspråk och predikare 1549, 1561,
Salomos vishet samma år, Jesaias 1568,
Psal-taren 1560. Av den svenska psalmboken har
han tryckt fyra upplagor: 1543, 1549, 1567
och 1572, av handboken och svenska mässan
två: 1548, 1557, en sångbok för kyrkan utkom
1553 i två upplagor, bönböcker 1552, 1553,
1559 och 1567, »Sielenes tröst» 1548, 1552 och 1553. Av Luthers lilla
katekes tillsammans med Evangelia och epistlar samt Passio liar
Laurentsson tryckt två upplagor 1567 och 1572. Upplagan 1567 är ännu så länge
den äldsta kända fullständiga av den svenska katekesen (unikt exemplar
i Helsingfors); några fragment från år 1544 finnas, men dessa höra blott
till den med katekesen sammantryckta bönboken. Ett viktigt arbete är
den år 1571 utgivna Svenska kyrkoordningen. Laurentsson har vidare
tryckt skrifter av Olaus Petri, däribland »Tobie comedia» i upplagor från
åren 1550, 1556 och 1561, »Jesu Christi pina och uppståndelse» på vers
1556 och 1561, vidare Laurentius Petris vidlyftiga postilla av år 1555 m. fl.
Under mer än 32 år var kaplanen i Stockholm Petrus Erici verksam som
korrektor vid tryckeriet.
Amund Laurentsson har också inlagt stora förtjänster genom att till
trycket befordra böcker på finska språket, åt vilka han givit en vacker
typografisk utstyrsel. De äldsta finska böckerna, i allt ett tiotal, ha
översatts och redigerats av en av Finlands reformatorer, Michael Agricola, från
1554 biskop i Åbo, som genom dessa lade grunden till det finska
skriftspråket. Början torde hava gjorts med en ABC-kirja med katekes, utgiven
av Agricola år 1543, av vilken dock blott obetydliga fragment bevarats. År
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
