Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska boktryckets historia under medeltiden och Vasatiden. Av Isak Collijn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EPITH ALAMION
ILLVSTRI ET GENEROSO DOMINO.
D. ESARDO. Phryfiæ Orietttalis Comiti»
&C fercniffimsc Prindpi D. CATHA.
RINÆ, inclyti Suedorum Rs.
gis GOSTAVI filte,
fcriptum ab
Henrico Mollero Heflo.
tryckarmärken i sina
böcker, varav ett föreställer
Occasio, en kvinnlig figur
med bevingade fötter på
en jordglob.
Som föreståndare för
det kungliga tryckeriet
inträdde vid Amund
Lau-rentssons död Torbjörn
Tidemansson, också
kallad Torbjörn klockare,
lian har nämligen
uppehållit klockareämbetet i
Stockholms Storkyrka
åtminstone från år 1565 till
år 1593, då han på grund
av ålder och skröplighet
tog avsked. År 1548
kallas han »papiir maker»,
och det framgår av
anteckningar i
räntekammarböckerna, att han
förestått en pappersmölla,
som konung Gustav låtit
anlägga i Norrström. År
1550 kallas han också
prentare, varför det är troligt att han redan då haft någon befattning vid
det kungliga tryckeriet, som han sedan kom att förestå i fyra år, 1575—
78. Under denna tid har han tryckt sammanlagt tolv böcker, varav den
omfångsrikaste och märkligaste är »Liturgia Svecanæ Ecclesiæ, konung
Johan III:s bekanta röda hok (se bild å sid. 142 och plansch vid sid. 144);
som ulkom år 1576 och med vilken konungen ville skapa ett nytt och
skönare svenskt högmässoritual på gammalkyrklig tradition. För denna bok
synas typer hava nygjutits i Stockholm av en Matthias Hynntz tryckiare,
som är identisk med myntmästaren Mathias Hinze från Liibeck, vilken
inkallats för att driva myntverket i Västerås Han är troligen vår förste
namn-givne stilgjutare. Andra böcker, som Torbjörn klockare tryckt, är »Then swen-
holmial
Excudebar Amundus Lauretltij»
mdlix.
Det första svenska tryck, i vilket antikva i någon större
utsträckning kommit till användning, är en bröllopsdikt
av den tyske humanisten Henricus Mollerus med
anledning av greve Edzard II:s av Ostfriesland förmätning
med Gustav I:s dotter Katarina. Att han inte författat
den för intet, framgår av en notis i Räntekammarboken
1559: »Jr giffuit Hindricus Mollerus poet som K:m:
honom nådeligen skienckt hade Datum Norkopung 11 Maij
penningar 200 mark».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
