Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformation och bildning i de skånska provinserna. Av Kjell Barnekow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bilden visar resterna av Uppsala forna ärkebiskopsborg, en ståtlig fyrsidig ringmursborg
med två runda hörntorn, byggd av gråsten (nederst) och tegel. Anläggningens medeltida
befästning förstärktes av Gustav Vasa, som emellertid snart upphörde därmed för att i
stället 1547 lägga grunden till det nya slottet på den höga sandåsen i bildens fond. Intet
kan bättre än detta stick ur »Suecia» inskärpa kontrasten mellan det nya och det som
var »gammalt och fornt». Stolt reser sig »Arx Regia» mot höjden, medan ruinens
rämnande murmassor i förgrunden obevekligt framhäva, vilken murbräcka Gustav Vasa var i
den medeltida kyrkomaktens en gång så fasta byggnad. — Kopparstick ur »Suecia antiqua».
barn. Fortifikationen, befästningskonsten, lockade icke blott furstarna och
deras militära rådgivare och arkitekter till ständigt nya lösningar, betingade
av de förbättrade skjutvapnens snabba utveckling — även geniala konstnärer
som Leonardo och Diirer voro ivrigt verksamma på området Städernas
utseende och palatsens karaktär förändrades i enlighet med nya praktiska
och estetiska krav. I sitt epokgörande arbete »Die Kultur der Renaissance
in Italien» har den schweiziske historikern Jacob Burckhardt visat, bur
utvecklingen på olika områden färgades av den nya livskänslan, den starka
individualismen. Det enskilda huset speglade byggherrens makt och glans.
Stadens samling av imponerande byggnader, monumentala platser, präktiga
gator och effektiva befästningar utgjorde en symbol för dess kraft och
välstånd. Planmässighet och organisation hade präglat de gamla grekiska och
romerska stadsanläggningarna. Dessas rättesnören blevo ånyo normgivande,
och fundamentala idéer från antikens byggnadsordning fingo den största
betydelse för renässansarkitekturen.
Sv. folket genom tiderna III. — 14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
