Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformation och bildning i de skånska provinserna. Av Kjell Barnekow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sådana voro vapnen. Den nya tidens tunya artilleri utgjorde bakgrunden till den livliga och
betydelsefulla verksamhet på fortifikationsbyggandets område, som gjort så många av våra
Vasaborgar också till märkliga historiska minnen. — Bland vapen, som vid 1500-talets
början ansågos nödvändiga vid ett belägringskrig, nämner en samtida skribent på området,
Västeråsbiskopen Peder Månsson, bl. a. följande: »byssor, slangor, skerpentiner,
kärre-byssor, hakeby ssor, bardisaner, kartover oc handby ssort. — Kopparstick av H. Burgkmair.
De stränga reglerna, med anor från antiken, behärskade icke blott
anläggningarna i stort. De togo också sikte på detaljerna. Väggens indelning,
murens mått, fönstrets och dörrens proportioner, rumssvitens fördelning i
ett hus, hela byggnadskroppens accentuering, underordnades ett system,
som ytterst inspirerats av antiken. Stora konstteoretiker lade ut texten. En
sådan var den italienske arkitekten Leon Battista Alberti, som vid
1400-talets mitt skrev »De re aedificatoria libri X» (»tio böcker om
byggnadskonsten»). En annan var Sebastiano Serlio, som nära hundra år senare
publicerade lärda arkitekturböcker, vari antikens betydelse för samtidens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
