Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformation och bildning i de skånska provinserna. Av Kjell Barnekow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ovan har en svensk skildrare — Olaus Magnus — ätergett ett par belägringar på
nordisk botten från seklets förra hälft: de små valhänta men intensiva träsnitten äro i
själva verket ganska instruktiva. Under camouflage av risknippen, staket och dylikt
dirigeras kanonerna mot borgen, vars skottgluggar hota med grova kanonmynningar. Då
eldgivningen haft sin effekt, störtar fotfolket fram med sina handvapen av olika slag för
att möta borgbeväpningen i närstrid. — Träsnitt ur »Historia om de nordiska folken».
Nedan: Under renässansen tog krigsvetenskapen stark fart. Framför allt Italien och
Nederländerna tävlade febrilt i att utveckla det moderna bastionssystemet. Och snart —
genom boktryckarkonsten och grafiken — spredos de nya idéerna över Europa. En mängd
traktater över fortifikation och belägringskonst utgåvos av sådana män som italienarna
Cataneo och V. Scamozzi. Holländska teoretiker följde dem i spåren och ombildade
systemen efter hemlandets terrångförliållanden. Svenskarna lärde från alla håll, främst via
Tyskland. Beskjutningsvinklar, flankeringshörn, våta gravar, staket — dessa prydliga
geometriska figurer på papperet motsvarades i terrängen av blodiga realiteter under ett
krigiskt århundrade. — Bilden, ett kopparstick ur ett krigsvetenskapligt arbete av den nämnde
Cataneo, visar schematiskt en belägring under 1500-talets senare del. Kontrasten mellan
denna nästan matematiska syn på »ars militaria», och Olaus Magnus’ träsnitt år påtaglig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
