Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformation och bildning i de skånska provinserna. Av Kjell Barnekow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den från Vadstena, Jönköping, Älvsborg m. fl. platser kände flamländaren
Hans Fleming. Med allt klarare konturer framstår Vasatidens trogne
tjänare i befästnings- och byggnadsuppgifter —- han blev ålagd krävande ting
även under Gustav II Adolf bl. a. som stadsbyggare, i vilken egenskap han
kommer att behandlas i nästa band. En nyanläggning av märkligt slag
fick Fleming igångsätta i Jönköping på hertig Karls kommando. Den
energiske hertigen hade tidigare efter Gustav Vasas planer moderniserat
befästningsverken vid Nyköpings slott. 1 Jönköping var det ett gammalt fridfullt
kloster, vars halvt raserade murar kringbyggdes av Sveriges dittills
modernaste befästningsanläggning (påbörjad 1601). Här komma typiskt
nederländska drag fram i svensk fortifikationskonst. Hur det nederländska
belastningssystemet — mer än det av Pahrarna lanserade italienska — kommer
att sätta djupa spår även i den svenska stadsplanekonsten behandlas i
partie! om den yngre Vasatidens byggnadskonst.
MODERNA BEKVÄMLIGHETER.
I de flesta reseskildringar från äldre tid är det slående vilken roll man
tillmäter bostadsstandarden som mätare på hela landets och folkets
allmänna kulturnivå. En främling, som gästar en stad, blir snart på det klara
med om byggnaderna äro »gemena hyttor» eller om hans nattkvarter är
bekvämt och väl inrättat. Utlänningars omdömen om det nutida Sveriges
förträffligheter ha ofta liknande utgångspunkter. Bekvämligheternas
mångfald — de moderna hyresannonsernas suggestiva förkortningar: el. ljus, c.-v.,
v.-v., kylsk., badr. — hava blygsamma föregångare i äldre tid. Spridda
ansatser att höja bostadsstandarden gjordes under hela medeltiden. Icke minst
Hansans nordiska utlöpare medverkade härtill. Likaså lanserade de
medeltida klostren många tekniska förbättringar, vilka visade, att ett högt
utvecklat andligt liv gott kunde förmälas med sinne för praktiska detaljer.
Enkelhet i klosterfolkets livsföring bidrog nog också på sitt sätt att främja
rationaliseringen. De förnämt enkla, praktiskt disponerade, ljusa salar, i
vilka Vadstenanunnorna sutto med sina handarbeten, hade en annan prägel
än allmogens mörka stugor. Gotikens fönsteröppningar i sten släppte in
ett rikare ljusflöde än timmerbyggnadens gluggar.
Kontrasten mellan lantfolkets och stadsbornas bostadsskick var icke lika
stark överallt. Det nya samhällslagret, borgarna, påverkades åtskilligt av
de tyska köpmän och hantverkare, som i stor utsträckning flyttade in till
Sv. folket genom tiderna III. — 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
