Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformation och bildning i de skånska provinserna. Av Kjell Barnekow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Studerkammaren i Albrecht Diirers kopparstick av »S:t
Hieromjmus i cellen», har en hel det att förtälja om
borgerlig tgsk bostadskultur vid 1500-talets ingång. Den
avspeglar även svenska förhållanden — vi hade ju intim
kontakt med »garparna» (den senmedeltida benämningen
på tyskar i Sverige). Den lärde fromme mannen sitter
vid ett bord med reglade tvärsldar och rikt profilerade,
snedställda ben. Bänken till höger och den väggfasta
fönsterbänken är o rikt försedda med »bänkahy enden»
och dynor av olika typ. Prydligt hänger hatten på sin
krok, likaså radbandet bredvid en dammvippa. Den
lärde håller huset snyggt. Konsolhyllorna på fondväggen
likna Tycho Brahes bokhyllor på bilden sid. 233.
Beträffande takets bjälkar se bilden av den kungliga
sängkammaren på Gripsholm (bild sid. 241). Durer har på ett
genialt sätt lyckats sammansmälta vardagstrevnad med
legendens skimmer av symboler och andlig kultur. Till
och med lejonet i förgrunden ligger dåsigt utsträckt som
en huskatt. — Gunnar Mascoll Silfverstolpe har om
Hertig Karls kammare på Gripsholm skrivit: »Skönheten i
detta rum har alltid påmint mig om den som skälver i
Durers Hieronymusstick. Det är en liknande ro, en
liknande känsla av avskildhet från världen . . .»
stam har skrivit om detta
rum: »Det äkta rummet
är konst, men de
restaurerade äro vetenskap, äro
blott iakttagelse och
forskning».
Prakt rummet framför
andra i svensk renässans
är konung Eriks gemak
i Kalmar slott, tyvärr
hårdhänt restaurerat vid
1800-talets mitt. Med sina
dyrbara träinläggningar
och stuckarbeten blev
inredningen färdig på
1560-talet. Panelen har årtalet
1564 och taket 1562.
Uppfattningarna om den
berömda jaktfrisens
tillkomst äro delade.
Gips-snidare, s. k. stuckatörer,
omtalas i landet från
1570-talet och framåt.
Mest berömd var den från
Breslau härstammande
Antonius Watz, som
framför allt var verksam i
Uppsala slott.
Jaktscenerna i Eriks kammare
ha en avgjort tysk prägel
liksom rummets
snickeriarbeten, vid vilka bl. a.
de från Tyskland
inkallade träsnidarna Urban
Schultz och Markus
Wul-frum antagas ha varit
verksamma. Enligt tra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
