Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformation och bildning i de skånska provinserna. Av Kjell Barnekow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle göra de kalla murarna mera tilldragande. Gripsholms
»fatebursinven-tarium» från olika år registrerar omsorgsfullt tillväxten av »flamske
bonader» och »täcken» under hela Vasatiden. En av dessa tapeters innehåll
uttrycktes med orden »Spellande wppå piipor och fettior» och avsåg
tydligen en liknande bildframställning som den vackra gobelängen med
dansande och musicerande bondfolk, vilken nu utgör en av de populäraste
prydnaderna på Gripsholm. I fantasien vill man gärna tänka sig, att den
återkommit till sin gamla plats på muren. (Se vidare härom K. E.
Stene-hergs artikel).
Av största betydelse för renässansinteriören är också taket. Det skulle
vara omöjligt att i denna korta framställning skildra det s. k. kassettakets
rika utveckling på svensk botten. »Kassett» är ett fyrsidigt, ibland
korsfor-migt fält, stundom en månghörnig eller triangulär försänkning i ett tak,
upprepad i ett regelbundet mönster. Ursprunget kan sökas redan i den
an-lika tempelomgångens innertak. Den italienska renässansen återupptar
formen och utvecklar den till stor rikedom. Ursprungliga tak från Vasatiden
ha bevarats i stor utsträckning, framför allt på Gripsholms och Kalmar slott.
Kassetteringen är vanligen åstadkommen med påsatta lister, som omsluta
målade fält. Men den svenska lusten att utsudda elementerna medför, att
gränsen mellan plastik och målning är lika flytande i taket, som vi förut
konstaterat på väggarna. I fönstersmygarna i hertig Karls kammare på
Gripsholm är listverk och allt målat på släta bräder så när som på några
skulpterade rosetter, vilka utgöra mittpunkter i korsformiga och månghörniga fält.
Ett 1543 daterat tak i drabantsalen på Gripsholm (se pl. vid denna
sida) präglas av tysk-italiensk renässansdekor. Originella bröstbilder av
män och kvinnor med intressanta dräktdetaljer påminna delvis om de
redan nämnda målningarna i panelen på Rydboholm. Någon har också
funnit överensstämmelse med stilen hos Jakob Binck, den berömde tyske
målare, som 1542 lånades från Danmark för att bl. a. avkonterfeja Gustav
Vasa (se pl. vid sid. 20 och avsnittet om »Vasahovet som tongivande inom
konstens och modets värld»).
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Taket i drabantsalen på Gripsholm. Det enda som
finnes kvar av dekorationerna från Gustav Vasas tid på Gripsholm är detta tak i
(övervägande) tysk renässansstil. Dateringen 1543 läses i nedre högra fältet. Man har gissat
på en teckning av Jakob Binck som förebild för utsmyckningen. Det är ett tydligt
samband mellan ornamentiken här och den som den westfaliske kopparstickaren och
guldsmeden Heinrich Aldegrever lancerade under 1500-talets förra hälft i ornamentstick och
mönstcrblad. Redan på 1500-talet flyttades taket från sin ursprungliga plats i slottet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
