- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 3. Den äldre Vasatiden /
256

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vasahovet som tongivande inom konstens och modets värld. Av Karl Erik Steneberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

beroende av Vasadynastien. Från att tidigare ha tjänat kyrkan, kommer
den nu i Vasakonungarnas — och vi kunna tillägga: Vasahovets — tjänst.
Den bildande konsten har liksom konsthantverk och moder sin prägel av
att på denna väg ha introducerats i Sverige.

De geografiska och sociala förutsättningarna för konstutvecklingen i
vårt land framstå klarast, om man till jämförelse tar Nederländerna,
särskilt Holland. Där, i ett land med flera blomstrande städer, koncentrerade
på en liten yta, blev konsten en borgerlig angelägenhet. Den bekväma
samfärdseln mellan städerna möjliggjorde en intim kontakt mellan olika
konstskolor och därmed en rik och mångsidig konstutveckling. Sveriges struktur
var en annan, geografiskt och socialt. Städerna voro små och utan
betydelse. Något borgarskikt som materiell grund till en självständig konstodling
fanns icke, intet slutet system, jämförligt med det holländska samhället
med dess möjligheter till snabbt utbyte och ömsesidiga impulser. Den
ekonomiska ledningen låg hos konungahuset och ett relativt fåtal familjer ur
högadeln, bosatta på sina över landet utströdda jordegendomar, ehuru
visserligen med konungahovet som naturligt centrum. Därmed är förklaringen
given till att Vasakonsten blev sådan som den blev, i huvudsak aristokratisk.
Vi finna i konsten spår av dessa härskande skikt, och handlingarna tala
om stora dekorativa uppdrag vid Vasaslotten; men förgäves söka vi en
borgerlig porträttkonst eller ett intimt måleri av det slag, varmed Hollands
köpmän kunde pryda sina hem. Vasakonsten avspeglar hovets och
stormännens konstideal, ty den tjänade deras samhällsgrupp och ingen annan.

KUNGLIGT FÖREDÖME.

Från år 1539 bevaras ett förslag till »Hofordnung» för Gustav Vasas
söner, Erik och Johan, utarbetad av deras lärare, tysken Georg Norman.
I anslutning till »god pedagogik i den heliga skrift och hos hedniska
magistrar och lärde» innehåller handlingen föreskrifter om prinsarnas
uppfostran. Dess program är icke ensidigt. Riktlinjer för de furstliga lärjungarnas
bokliga studier skisseras. Berömda auktorer åberopas för att ge pondus åt
den kringsynte magisterns uttalanden; sålunda citeras konung Salomos ord,
att vishet för fursten är bättre än silver och guld, och Claudianus de Porta
säges ha framhållit kunglighetens roll av föredöme för menige man: Regis
ad exemplum totus componitur orbis. Ett fullständigt »Reglemente i
överensstämmelse med bruket vid unga furstars hov ingår i instruktionen. Dess

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:02:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/3/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free