Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vasahovet som tongivande inom konstens och modets värld. Av Karl Erik Steneberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustav Vasas begravningskrona — av förgyllt silver —
låg jämte övriga begravningsregalier, spira och svärd,
kvar i konungens kista ända till 1886. — Nu i Uppsala
domkyrkas silverhammare.
mare, sedan de år 1886
upphämtats ur de
kungligas kistor. Efter Erik
XIV:s kröning ett
halvår senare var för det
festliga intåget i
huvudstaden i anslutning till
den antikiserande
processionsstil, som utbildats
i Italien och Frankrike
samt speciellt omhuldats
av kejsar Maximilian,
uppbyggt en triumfbåge,
prydd med kolonner,
valspråk och sentenser samt
hans faders och hans
egen bild, en
renässansdetalj i cæsarisk anda, till vilken troligen Willem Boy även varit
upphovsmannen.
Det saknades i Vasatidens Sverige icke tillfällen till representation
i större format, och Erik XIV tillvaratog dem omsorgsfullt; men snart
blev det Johan III :s tur att med tacksamhet erinra sig sina barnaårs
övningar i framträdandets konst. Ceremonierna, om vilkas yttre ram vi
här fått en föreställning, kornino att nedärvas till följande århundraden;
såväl Kristina som Gustav III äro måna om att följa de traditionella
föreskrifterna.
Med ögonvittnenas berättelser äro våra möjligheter till en
sammanfattande bild av 1500-talets processioner och ceremonier i det närmaste
uttömda. Tiden var bildfattig, och den hunger efter visuella intryck, som
måste ha legat latent hos människoskarorna och som först i våra dagar
kan sägas ha blivit helt tillgodosedd av film och illustrerad veckopress,
hade man små möjligheter att mätta. Under 1600-talet börja i Sverige de
officiella tryckta festrelationerna att komma, men det skulle dröja mycket
länge, innan en större allmänhet med bildtryckets hjälp skidle kunna
begapa kunglighetens glans.
En blygsam början finna vi dock vid 1500-talets slut. Två
framställningar av Johan III :s bisättning och begravning ha bevarats. Den ena,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
