Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vasahovet som tongivande inom konstens och modets värld. Av Karl Erik Steneberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johan 111:s praktsvärd med emaljerat guldfäste, sannolikt förfärdigat av guldsmeden
Gilius Coyct i Stockholm, verksam 1566—99. — Livrustkammaren.
LYXIMPORT OCH INHEMSK LYXPRODUKTION.
Samtida skildrare ha visat oss något av den kungliga prakten i funktion.
Det faller sig naturligt att vilja taga den i närmare skärskådande, få en idé
om dess materiella och konstnärliga värden, samt lära känna dess ursprung
och tillverkningsförhållanden. De rustningar och vapen, som i
Livrustkammaren motstått tidens åverkan, samt ytterligare ett fåtal bevarade föremål
av textil art intyga, att denna lyx inte bara var intrycksfull för samtida ögon
utan verkligen måste betraktas som gedigen. De kungliga rustkammar- och
klädkammarinventarierna ge upplysningar om det använda materialets
dyrbarhet och visa även överflödet i Vasafamiljens garderober. Gustav Vasa
trivdes som man vet i »konungslige klädebonad», och när Per Brahe säger,
att man inte kunde se sig mätt på hans kungliga persons dägelighet, så har
säkerligen hans hovskräddares yrkesskicklighet haft en viss andel däri. Till
hans klädkammare flöt en jämn ström av dyrbara stoffer, silver- och
guldtyg, sammet och siden av olika slag; rustningar och praktfulla vapen
saknades icke. Någon avmattning av intresset för sköna ting kan inte spåras
hos efterföljarna inom hans ätt.
Kungahovet framstod, sedan kyrkan närmast var ur spelet på detta
område, som landets främsta uppköpare av textilier och konstföremål,
lyx-konsumenten framför andra. Men ur vilka källor fylldes dessa behov,
frågar man; var ha vi att söka producenten? Det är tydligt, att en hel del togs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
