- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 3. Den äldre Vasatiden /
294

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Monumental stenhuggarkonst. Av Göran Axel-Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

allehanda konstverk saknas inom den nyktra, för stämningsvärden och
estetiska intryck föga mottagliga reformatoriska rörelsen. I viss mån kom
i och med Mariakultens och helgonlärans avskaffande detta förhållande till
den religiösa konsten att få ett slags programmatisk prägel, i det att all
bildkult framstod såsom något förkastligt. Stora skador åstadkommo också
de ytterlighetsrörelser, som blevo en följd av dessa tankegångar, och även
i vårt land — och ej minst i Stockholm — grasserade tidvis vederdöpare
och hildstormare. Sådant verkade helt naturligt i hög grad förlamande på
konstlivet och icke minst på allmänhetens intresse för hithörande ting, i det
att kyrkorna och prästerskapet, forna dagars enda förmedlare av
konstnärliga upplevelser åt folket, nu helt förlorade denna sin viktiga uppgift. Det
blev nu i stället kungarna och furstarna, som höllo sin hand över
konstnärerna och trädde fram som beställare av olika arbeten. Men det var ej
längre arbeten av kyrklig, utan av profan karaktär, som man åstundade.

Under Gustav Vasas tid hade man i vårt land föga tid att syssla med
konst, i det att mera praktiska krav trängde sig fram i förgrunden och
pockade på uppfyllelse. Konungen gjorde visserligen ansträngningar att
giva sin person, sitt hov och sitt land så vitt möjligt skenet av full
jämbördighet med sin utländska samtid, men trots hans nit i detta avseende
blevo resultaten ganska magra. Vid hans mångahanda byggen, slott och
gårdar, dominera praktiska, framför allt fortifikatoriska, och andra allmänt
nyttiga synpunkter fullständigt. Likväl inkallade han en del utländska
konstnärer, däribland både målare och bildhuggare. Bland de senare
befann sig vår mest kände renässansskulptör, Willem Boy, som bland annat
hugnades med uppdraget att avkonterfeja den gamle konungen. Resultatet
föreligger både i ett målat porträtt och en trärelief. Från kung Gustavs
dagar härröra vidare tvenne sarkofager, nämligen över hans första
drottningar, Katarina av Sachsen-Lauenburg och Margareta Leijonhufvud. Av
dessa är emellertid endast den förstnämndas helt bevarad, den andras
blott i fragmentariska rester. Vårdarna finnas i Uppsala domkyrka. De
voro med säkerhet beställda i utlandet, och mästaren har hittills
förblivit okänd.

En helt annan karaktär antog landets kulturella liv under Gustav Vasas
trenne söner, av vilka de två första, Erik och Johan, med en viss rätt
kallats våra egentliga renässansfurstar. Den konstnärliga verksamhet, som
under deras regeringstid utvecklas i landet, är både rik och mångskiftande
och till sin art helt väsensskild från allt vad man häruppe förut kommit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:02:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/3/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free