Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Monumental stenhuggarkonst. Av Göran Axel-Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
härkomst, och med
ledning av namnen kan man
också mången gång få
reda på hemorten. Det är
Lambrecht von Brötzell
(Bryssel), Ewald von
Cöl-len (Köln), Hans von
Mul-liausen och många andra.
Endast ett fåtal framstå
för oss som individuella
och mera betydande
mästare, kända både till namn
och bevarade verk. Bland
de främsta av dessa
senare förtjäna att nämnas
sådana som Willem Boy,
Lucas van der Werdt,
Koland Mockle, Bernt van
Mönster, Arendt Palardin,
två bröder De la Roche
m. fl. Bland de enklare
konsthantverkarna möta
vi t. ex. de vid Stockholms
slott verksamma Antonius
stenhuggare, Erik Larsson, Mårten Peter stenhuggare, Erik Persson och
Willem Johansson. Av dem tycks Antonius stenhuggare varit specialist på
en viktig detalj, nämligen huggning av ståtliga »skårstenar», d. v. s. öppna
spisar, till Stockholms och Kalmar slotts behov på 1570-talet. Vid Kalmar
slott arbeta Jakob Barholdt från Giistrov och Håkan stenhuggare, vid
Vadstena Frans Lambrecht, Willem von Brötzell, Hans von Mulhausen,
Hin-drich Billerbeck, Jakob stenhuggare samt Pierre och Nils Pedersson De la
Roche, av vilka den förre omtalas ledan 1556 och tillskrivits slottets
huvudportal. På Örebro slott hugga Hans Hansson, Stefan von Brynsel (Bryssel)
och Wilhelm von Haloff. De båda sistnämnda betroddes för övrigt med
det slutliga arbetet på Gustav Vasas gravvård i Uppsala.
Den dekorativa skulpturutsmyckningen karakteriseras mången gång av
en nästan klassisk ädelhet i uppbyggnad, proportion och helhetsverkan.
Den klassiskt ädla innerportalen i västra portvalvet pä
Kalmar slott härrör frän Johan 111 :s dagar och tillkom
åren 1576—77.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
