Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmogeliv under Vasatiden. Av Gösta Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har någon bädd i huset. Och vad förmögna och ansedda bönder beträffar
skola inånga äga femtio, flera eller färre, tunga silverskedar, som de akta
för sin skatt. Jag förmodar att de icke om de få penningar tro sig
mäktiga att sköta desamma. Om de fått in penningar, som de kunna undvara,
låta de göra sig en silversked icke till köps utan så tung, att han väger
omkring tre eller fyra riksdaler. Och det har mig berättats, att före kriget,
då folket varit mycket förmögnare och bönderna stundom haft del i
bergverken, funnos de som ägt en halv tunna full med silverskedar, ehuru kriget
tämligen smält det tillsamman för dem. Dock funnos de som ägde någon
liten förmögenhet, så att på flera ställen under vägen lades sådana skedar
för oss på bordet, vari bönderna sätta sin stolthet». Kiechel lämnar även
värdefulla uppgifter om själva byggnadsskicket sådant det tedde sig i
Småland och Blekinge. Han skriver härom bl. a.: »Att börja med äro husen
vanligen byggda i fyrkant av med knut försedda otimrerade stockar och icke
högre än en våning och taken likformigt betäckta med bjälkar. Rummen
äro inte brädlodrade och mellan stockarna bestrukna med lera eller
kogödsel. Hustaken äro i allmänhet betäckta med grästorv, och på dem föda
sig om sommaren till en stor del får och getter, och bildar taket övre delen
av stugan. På taket brukar finnas ett enda litet fönster, en halv aln i
fyrkant, det är överdraget med pergament eller glas. Flera ljusgluggar eller
fönster bruka de icke ha. Dörrarna till rummen äro så låga, att man måste
djupt bocka sig för att komma in. Däremot är tröskeln så hög, att den är
svår att komma över. Detta är för den uppväxande ungboskapens skull.
I stugan hava de ett bord, vanligtvis så långt som stugan är bred. Kök,
kammare, sovrum samt allt vad till hushållet hörer, allt inrymmes om
vintern i detta rum, och i stället för spis bruka de bakugnen; i densamma
uppgöres eld en tre timmar före dagen, så att detta rum hela dagen är så
varmt, att hustrun, barnen och tjänstfolket, som icke har utegöra, hela
vintern gå i bara linnet, även om det utomhus är så kallt, att ungboskapen
kunde förfrysa i stallen».
År 1590 tillfångatogs i trakten av Narva det österrikiska sändebudet
Erik Lassota von Steblau av en avdelning svenska ryttare. Lassota fördes se-
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. En byggnad på den gård från Oktorp i Halland,
som nu stdr på Skansen, är ett av de få ännu bevarade exemplen pä en ryggåsstuga utan
väggfönster — den låga mellanbyggnaden ä bilden. Dagsljuset kommer här in genom
det lilla fönstret i taket. Det var sådana stugor, som Samuel Kiechel och Erik Lassota
hade tillfälle att se under sina resor i Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
