Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskarna i Finland. Från Claes Christersson Horns tid till Per Brahes. Av Eric Anthoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förvandlats, bostadsförhållandena ha utvecklats, klädedräkten har skiftat.
Men dessa förändringar äro ofta svåra att fastställa, och här måste man i
sin tur räkna med inflytande av högreståndskulturen.
LEDUNG, FRÄLSE OCH ADEL.
Långt i heden tid har det svenska bondesamhället för krigiska syften
skapat ledungsväsendet. Spår därav återfinnas i Finland. Det
gammalsvenska Åland hade ett fullt utbildat ledungsväsen, och åländska skepp ha
säkert deltagit i svensk ledung. Men även i det snart förfinskade Kaland i
norra delen av Egentliga Finland nämnes »Töfsala snäckiolag». Längre
österut äro ledungsväsendets spår ej lika tydliga. Den bevakningstjänst,
som var förbunden härmed, har dock lämnat minnen efter sig. Från Åland
ända bort till Veckelax i öster finnas talrika vård- och bötesberg. På dem
tändes vårdkasarna vid fiendens annalkande för att varsko bygden.
Troligen har det vid sidan av borgar, sådana som Bothy borg, strax öster om
nuvarande Helsingfors, funnits bygdeliövdingar, som lett försvaret.
Det har uttalats, att den första svenska bosättningen i Finland var en
ren bondebebyggelse. Mycket talar härför. Det är dock troligt, att redan
under korstågstiden en viss olikhet förefunnits mellan de nybyggare, med
vilka man enligt Erikskrönikan satte landet. En gammal uppteckning
förmäler, att den första kyrkan i Pernå i östra Nyland uppförts av en skotsk
riddare Teit av Pernå, som åtföljt »Börje Jarl» på hans korståg. Arvsägnen
anknyter tydligen till den medeltida ätten Teit och Tetom Storgård. Det
märkliga är, att Teitarnas vapen, om ett tillagt Andreaskors undantages,
överensstämmer med ett vapen, som på 1300-talet bars av en skotsk ätt Tait
of Pirn. Det ligger nära till hands att förmoda, att de talrika frälsegodsen,
t. ex. i Borgå socken, haft sitt första upphov i den kolonisation, som
förekom i den kristna tidens början. Att ledungens kustförsvar ställvis haft
anknytning till åldriga adelsgods antyder samma sak.
Det världsliga frälset är i det svenska riket en senare företeelse än
korstågen. Därför kan det finländska frälset ej med säkerhet föras tillhaka till
denna tid. Sannolikt ha redan då storbönder i Finland höjt sig över
allmogemassan. Skiljaktigheterna ha likväl ej varit stora. Teitarna stodo i
nya tidens början blott med ena foten i frälset. När det världsliga frälset
med Alsnöstadgan tog form, ha likväl storbönder i det svenska
bosättningsområdet kunnat rekrytera den finländska adeln. Ett återfall hland bön-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
