Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskarna i Finland. Från Claes Christersson Horns tid till Per Brahes. Av Eric Anthoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derna var ju alltid möjligt, så länge frälset blott var beroende av
rusttjän-sten. Då frälsebrev begynte utdelas, fick frälset en varaktigare
sammansättning, men länge var gränsen mellan adel och ofrälse flytande. I likhet
med Småland ägde Finland under 1500-talet en talrik skara av vildfrälse
och halvfrälse, som ej rätt kunde bevisa sitt adelskap. Frälserannsakningar
under Karl IX och Gustav II Adolf sökte bringa reda i saken, men först
med riddarliusets instiftande blev den finländska adeln ett klart avgränsat
stånd.
Från många håll har adeln i Finland fått tillskott under medeltiden. Då
svenska högadliga personer som slottsherrar uppehållit sig i Finland, hade
de, som en Karl Knutsson Bonde, spritt glans omkring sig och främjat
landets intressen, men vanligen hade de förr eller senare vänt åter till
hemlandet. Likväl inkommo då ett antal adelsätter till Finland, en del över
eller från Sverige. Så var fallet med ätterna Fleming, Skytte, Fincke och
de yngre Kurckarna. Ur den finska allmogen utgingo ätter som Tavast.
Talrika ätter hade sitt upphov ur den finlandssvenska allmogen eller
uppträdde först i svenska landsändar. Vi kunna nämna Bitz, Boije, Creutz,
Dufva, Gjös, Grabbe, Ille, Stålarm.
Det har sagts, att den finländska adeln under medeltiden och ännu på
1500-talet var finskspråkig. Härvid har man ej beaktat, att vid pass en
femtedel av Finlands befolkning var svensk, och att denna befolkning var
bosatt i de kulturellt och socialt mest utvecklade delarna av landet. Och
de adliga säterierna lågo ännu på 1500-talet, såsom även av en finskspråkig
forskare (Jutikkala) framhålles, till övervägande del inom det svenska
språkområdet i Nyland och Egentliga Finland. Adlig bosättning förekom
även i någon mån i Tavastland och finskspråkiga delar av Egentliga
Finland och Satakunda. Ytterligare kan det påpekas, att i slutet av
1500-talet har den förnämliga adeln i finska trakter omfattat svenskan som sitt
språk. I den mån adeln höjt sig över allmogen var den därför också där
svensk.
Den finländska adeln stod under medeltiden betydligt efter den svenska
i politiskt inflytande. Det var en landskapsadel, som blott i enstaka fall
lyckades vinna inträde i riksrådet. Ej ens ett tiotal riddare kan under
medeltiden uppvisas bland den finländska adeln. De stora slottslänen gåvos
mest åt den svenska högadeln, en Bo Jonsson, en Karl Knutsson, en Erik
Axelsson Tott. Såsom lagmän och biskopar intogo finländska adelsmän
dock en ledande ställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
