Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskarna i Finland. Från Claes Christersson Horns tid till Per Brahes. Av Eric Anthoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna nåslan fästningsliknande källare, en gäng i bruk för magasinering av gårdens och
landböndernas räntor, finnes ännu kvar d Boijesläktens Gennäs i Nyland.
märkningsvärd är den ringa roll, det finländska frälset spelar i Sveriges
administration ännu i slutet av 1400-talet. Under följande århundrade blir
läget annorlunda. Män sådana som riksråden Erik och Ivar Fleming, Nils
Grabbe o. a. nå under Gustav Vasas regering höga poster i hemlandet;
andra såsom en Henrik Claesson, en Claes Christersson Horn anlitas av
konungen även utom Finland. Också för det lägre frälset erbjuder Gustav
Vasas och ej minst hans söners tid tillfällen till uppkomst dels fogdevägen,
dels som ryttare och krigsbefäl i den under 1500-talet hastigt tillväxande
krigsmakten i Finland. Märklig är den finländska adelns andel i Sveriges
östpolitik. Kampen om en bättre gräns i öster har för den finländska adeln
varit en hjärtesak. Redan under Gustav Vasas tid har dess främste man
yrkat på en förbättring av den osäkra gränsen »med spjutspetsen». Om
sådant skett före de stora olyckorna på 1570- och 1590-talen, huru mycket
nödigare måste inte en trygg gräns mot »vår otrogne granne ryssen» ha
tett sig därefter. Också Estlands erövring har av samma skäl blivit ett
finländskt intresse.
I själva verket har den finländska adelns ingripande i händelserna va-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
