Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskarna i Finland. Från Claes Christersson Horns tid till Per Brahes. Av Eric Anthoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har den finländska adeln frambragt sin dittills inflytelserikaste man. Men
också ekonomiskt har adeln dragit fördel av de förläningar, som åtföljde
de höga uppdragen. I viss mån tyckes detta återspegla sig i dess
bostadsförhållanden.
Det förefaller, som om den medeltida adelns bostäder föga skilt sig från
de förmögna böndernas. De utgjordes troligen av små omålade byggnader,
uppförda av trä, och ha därför ej bevarats. På 1670-talet omtalar en
italiensk resande, att adeln i Sverige »med fyra penseldrag med rödfärg och
vapnets placerande över porten» förvandlade en ladugård till säteri. Den
ofta i Finland iakttagna plägseden, att vapnet följde sätesgårdarna åt, också
då nya ätter togo dem i besittning, kan antyda, att bruket med det målade
vapnet går ända till medeltiden. På 1500-talet ha större sätesgårdar
målats med rödfärg. Fast murade källare för uppbevarande av gårdens och
landböndernas räntor (se bild å sid. 349) ha tidigt förekommit. På
1400-och 1500-talen resas sätesbyggnader av sten på förnämligare gods.
Stenslotten äro jämförelsevis små med fyrkantig grundplan. Materialet
är gråsten och väggarna ofta metertjocka. De små fönsteröppningarna, läget
och en del andra omständigheter visa, att försvarsändamål förbundits med
1400-talsbyggnadernas anläggande. Så låg det troligen av riksrådet Joakim
Fleming uppförda Sundholm på »en liten befluten holme». Det ävenledes
Flemingska Quidia bar blivit rest på ett ur försvarssynpunkt lämpligt ställe,
en på tre sidor under medeltiden kringfluten höjd. Slottet höjer sig i tre
våningar 19 xh meter. Längden har nästan samma mått och bredden
hälften. De tjocka murarna inrymde en sal och två kamrar i var och en av
de två övre våningarna. Här uppe ha herrskapets boningsrum befunnit sig.
Spår av nästan utplånade tak- och väggmålningar tala om en tid, då landets
förnämsta män uppehöllo sig här. I förbindelse med slottet står en mindre
byggnad, som utgjort ett (numera delvis) raserat försvarstorn.
Det troligen i mitten av 1500-talet av Henrik Claesson Horn uppförda
Kankas i Masko visar en annan typ. Ur det gamla i försvarssyfte resta
stenslottet har enligt svenska förebilder utvecklats en byggnad med större
utrymme och bekvämlighet. Grundplanen är kvadratisk med en tvärsgående
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. »Denne sten hafver den ædle och welbördige Arwed
Ericzson til Lindö lätet settia sin kere hustru, den ædle, welbördige fru Elin Hd. Fleming
til ominnelse, hwilken i Gudi af somnade ten XVI januar anno MDClll, sins alders 49.»
Epitafium, hugget i sten med bilder av Arvid Eriksson Stdlarm och hans maka, i Tenala
kyrka i Nyland. Foto Finlands nationalmuseum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
