Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligheter utnyttjades för målet: den svenska utrikespolitikens segerrika
genomförande.
Detta skedde ej utan klagomål från deras sida, som måste bära skatter
och utskrivningar, och det är karakteristiskt, att spridda upprorsrörelser
förekommo bland allmogen ända fram till 1620-talet. Den obetingade
samlingen kring kungens person och den politik han företrädde kom först så
småningom; å andra sidan var förvaltningen numera så fast, att regeringen
praktiskt taget alltid var situationens herre och ej på samma sätt som Gustav
Vasa behövde frukta de genstörtiga. Under alla förhållanden förblir det
märkligt nog, att man lyckades genomföra och finansiera det politiska
programmet, och det kan här vara skäl att dröja vid en av den svenska jordens
skatter, som i hög grad bidrog att möjliggöra den svenska stormaktstidens
kraftutveckling: kopparen från Falu gruva. Den var vid denna tid i hög
grad eftersökt på den europeiska varumarknaden, och det var till stor del
med dess hjälp som det blivit möjligt att erlägga Elfsborgs lösen. För
kopparens exploatering skapades ett särskilt handelskompani med flera av
rikets förnämsta politiskt verksamma män som deltagare; exporten skedde
över Amsterdam, liksom nederländskt kapital och nederländsk
affärserfa-renhet i hög grad engagerades i företaget.
Sedan det militära reformarbetet nått sina första resultat och sedan
förvaltningens former blivit stabiliserade eller omdanade, beslöt nu Gustav
Adolf att föra den tidigare började Östersjöpolitiken vidare. Rustad med
hjälp av de senast uttagna skatterna och inkomsterna av den svenska
kopparen, drog han år 1625 med en under de sista åren utskriven,
organiserad och övad armé av svenska bondpojkar och bönder än en gång
mot Polen.
SVERIGE ERÖVRAR DE PREUSSISKA HAMNARNA OCH TAR
STÄLLNING TILL DEN TYSKA FRÄGAN.
Det första fälttåget mot Polen fördes i Livland och bekräftade erövringen
av Riga och dess område. Detta är emellertid knappast den märkligaste
innebörden av detta års händelser; i stället kan detta sägas gälla om en
i sig ej så betydande strid mellan svenskar och polacker — träffningen
vid Wallhof. Här var det första gången den nya svenska armén prövades
och dess ledare — kungen själv — visade vad han egentligen gick för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
