Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Nurnberg, »städernas drottning», höll Gustav II Adolf sitt intåg den 21 mars 1632, även
här hälsad »med största glädje» av det protestantiska borgarskapet. Här ser man
uppmarschen på rådhusplatsen, kantad med paraderande soldater och åskådare i tusental.
Gustav Adolf (i bildens mitt) har vid sin vänstra sida konungen av Böhmen; förridarnas
tåg är långt, och inmarschen sker under flygande fanor och klingande spel. — Samtida
kopparstick. Kungliga biblioteket.
Med dessa resurser gick Gustav Adolf efter segern vid Breitenfeld vidare
och vände sig mot länderna vid Main samt övre Rhen och Donau. De tyska
protestantiska furstarnas hotade sak var nu räddad, åtminstone tills vidare;
vad som var än märkligare: det tyska protestantiska folket såg sig som
genom ett Herrens under räddat från det mycket fruktade ödet att åter
bli katoliker. Snabbt blev Gustav Adolf nästan en mytisk gestalt i det
pinade Tyskland. De lidanden, som det långa kriget medfört, hade gjort
jordmånen fruktbar för apokalyptiska politiska stämningar av fruktan och
hopp. I Gustav Adolf — »lejonet från Norden», varom astrologer och
spåmän siat — trodde man sig finna den länge väntade, som från fjärran land
skulle komma med räddningen. Wallensteins ord, som fällts vid ett
tidigare tillfälle, äro betecknande för dessa stämningar: man bidar Gustav
Adolf »som judarna sin Messias».
Sv. folket genom tiderna IV. — 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
